Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 12. Björkar (Sl. Betula)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BJÖRK.
i Norrlands kusttrakter jämte nedre älvdalarne ävensom i Bergslagarne
förekomma båda arterna ungefär lika talrikt, under det att i sydligare delarne av
landet masurbjörken blir mera rådande.
För den lokala fördelningen av de båda arterna är växtplatsens
beskaffenhet av betydelse, emedan deras anspråk på ståndorten är i någon mån olika.
Glasbjörken har avgjort större krav på fuktighet och tyckes även vara något
mera fordrande med hänsyn till markens näringshalt och fysiska beskaffenhet.
Hon uppträder därför talrikast å mullrika, fuktiga områden, längs bäckdälder
och i de bättre kärrartade markerna, medan masurbjörken kan åtnöja sig med
torra, grunda jordmåner och rena torvmarker. Denna art kan otvivelaktigt
sägas vara ett bland våra allra förnöjsammaste trädslag och överträffar i detta
hänseende t. o. m. tallen. I övrigt äger även glasbjörken en ganska stor
anpassningsförmåga efter ståndortens beskaffenhet. Bäst synas
båda arterna utveckla sig på de något lerhaltiga
jordmå-nerna med ej alltför ringa myllhalt samt helst med
tämligen riklig genomsipprande fuktighet. De vackraste
björkbestånden finner man vanligen vid foten av
bergssluttningarne eller i bäckdalarne mellan höjderna.
Enligt av Örtenblad gjorda försök med björkplantor
å olika jordmåner: sandjord, dyjord och lerjord, var
tillväxten störst å lerjorden, därnäst å dyjorden och sämst å
sandjorden. Huru 4-åriga plantor av de båda björkarterna tedde
sig å dessa olika jordarter framgår av nedanstående
sammanställning:
Av dessa tal framgår även, att björken har särdeles stor spridningsförmåga.
Med avseende å Ijtisbehovet höra björkarterna till våra mest ljusälskande
trädslag. Även å god jordmån fördraga de icke längre tids överskärmning.
Om de hava toppen fri, kunna de dock tåla en hög grad av sidotryck, men
växa då upp med en lång vek stam och minimal krona. I blandning med
barrskog finner man ofta björkar, som ha så stor längd i förhållande till
stammens tjocklek, att de icke kunna hålla sig upprätta utan genom det stöd
närstående träd skänka dem. De små plantorna synas dock vara ömtåliga för
alltför starkt direkt solljus.
För klimatiska inflytelser äro båda björkarterna tämligen okänsliga, vilket
även framgår av deras i huvudsak nordliga utbredning. Att växtformen
påverkas av klimatiska inflytelser är emellertid givet. Utsatt för de kalla fjällvindarne
blir björken kortvuxen och risig, med ensidigt utvecklad, kort och avstympad
Sandjord Dyjord Lerjord
B. pendula B. alba B. pendula B. alba B. peüdula B. alba
Stammens längd i cm. Maximum....... 126 118 163 140 127 134
Minimum....... 51 21 55 45 63 60
Medeltal av 100 plantor 81,3 77,* 97,9 85,2 98,6 103,7
— 675 —
292. Hängefjäll (a) och
frö (3) av masurbjörk.
Hängefjäll (c) och frö (d)
av glasbjörk. Omkr. 2/i
nat. storl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
