Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 14. Asp och popplar (Sl. Populus) - a. Asp (Populus tremula)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ASP OCJi POPPLAR.
högtstående rörligt grundvatten. Jordmånens djuplek synes härvid vara av
mindre betydelse, om blott icke den är så grund, att den lätt torkar ut. A
alltför torr jord vantrives nämligen aspen och blir där, om den än nödtorftligen
kan draga sig fram, kortvuxen och risig samt från skogshushållningssynpunkt
värdelös. Så är även fallet å marker med högt, stillastående grundvatten. I
det hela är aspen rätt känslig för markens fysikaliska tillstånd.
Med hänsyn till ljusbehovet räknas aspen till de mest ljusälskande av våra
skogsträd. Kronans utformning och bladens anordning giva stöd åt denna
uppfattning. Detta oaktat kan aspen ä näringsrika och tillräckligt fuktiga jordmåner
fördraga rätt mycken beskuggning, och man ser henne ofta utveckla sig väl i
ganska beskuggade nordsluttningar och i dalgångar, liksom också i blandning
med starkt skuggivande träd t. ex. granen. Direkt överskärmning fördrager
hon dock icke i längden, och aspen förekommer därför nästan aldrig såsom
underväxt i bestånd av andra trädslag, såvida icke överbeståndet är mycket
utglesnat och består av föga skuggivande trädslag t. ex. björk.
Aspens frösättning börjar vid en ålder av 20—30 år. Trädet är
tvåbyggare, och blomningen sker tidigt på våren innan bladen ännu slagit ut. Fröna,
som sitta inneslutna i en kapsel, äro mycket små, gulaktiga och försedda med
ett knippe ulliknande, vita hår. Frukterna äro mogna redan vid den tid, dä
asplövet slår ut, och fröna spridas med vinden vida omkring med tillhjälp av
sina hårknippen. Om ej lämpliga groningsbetingelser inträffa, förlorar fröet sin
grobarhet redan efter ett par veckor. Nås en gynnsam grobädd, gror fröet
redan efter några få dygn. Groddplantorna äro ytterst små, försedda med 2
brungröna något hjärtformiga och köttiga hjärtblad. Deras utveckling är mycket
ojämn, så att man på hösten finner årsplantor av några få millimeters till 20—30
cm:s höjd. Sedan växa plantorna snabbt, så att de i andra växtåret kunna nå
en höjd av i,5 m. Angående tillväxtens vidare förlopp hava några planmässiga
undersökningar i värt land ej företagits, men man torde kunna säga, att aspen
å för densamma lämplig ståndort växer snabbare än flertalet andra av våra
skogsträd.
Aspens växtform är under normala förhållanden särdeles god. Stammen
är i regel rak med ett fåtal snett uppåtriktade grenar, som bilda en helt gles
krona (fig. 307). En variation med utpräglat pyramidformig kronbildning har
iakttagits i värt land. I vanliga fall blir kronan med tilltagande ålder
kupolformigt välvd, aldrig tillplattad. A ogynnsam ståndort och i vindlägen blir
växtformen sämre, ofta krattliknande.
Rotsystemet är tämligen flackt, bestående av ett flertal rotarmar, som
uppdela sig i vitt utlöpande rotsträngar. Dessa besitta en synnerligen seg livskraft
och äga förmåga att långt efter det trädet avverkats utbilda en mångfald mer
eller mindre kraftiga rotskott, vilken egenskap gör aspen högeligen besvärlig
inom föryngringar av andra trädslag och därför också förskaffat henne många
fiender inom skogsmannakretsarne. Rotskottens blad äro vanligen betydligt
större och mera hjärtformiga än det utbildade trädets.
Barken är i ungdomsåren glatt, till färgen grågul och försedd med stora,
i tvärställda rader anordnade barkporer. Vid tilltagande ålder utbildas å stam-
— 707 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
