Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
läran dröjer han länge vid substantivens deklination och olika
genus-ändelser i bestämd form. Verbens konjugation är däremot mycket
knapphändigare behandlad än hos Tiällman. Ingen af dem lade
synnerligen an på de syntaktiska frågorna.
I Schibboleth och i Hedersförswaret samt på andra ställen
hos Swedberg omtalas icke blott den nya bibeledition, hvari han
ville införa sitt stafsätt, och som ju verkligen utkom, utan äfven
det stora ordboksarbetet. Ordboken, som var vida grundligare och
mera omfattande anlagd än Spegels 1712 utgifna, och hvarvid
författaren, åtminstone för ett sammandrag, synes haft hjälp af
kyrkoherden P. Hesselius, utkom aldrig, utan förvaras handskrifven i Skara
gymnasiibibliotek 1).
Något annat större lexikaliskt arbete kom icke heller nu till
stånd. Ofvan har omtalats, att i Uppsala Vetenskaps-Societet fråga
härom väcktes af Er. Alstrin, som äfven 1731 uppsatte tankar om * i
*) Både Swedbergs nu omtalade arbeten och Hiärnes Orthographia
erbjuda äfven för den nutida läsaren mycket af intresse. Swedberg har med sin
vanliga öppenhet meddelat flera för sin lefaadpcb skriftställarskap viktiga
uppgifter, t. ex. om Olivecrantz’ m. fl:s inflytande, i Hedersförswaret s. 9 ff.,
i Grammatican s. 133 etc. Den sist nämnda skriftens »Beslut» är särdeles
läsvärdt. Fru Brenner omtalas och citeras flerstädes hos Swedberg. Första
delen af Hedersförswaret, daterad Maj 1718, finnes i handskrift i Uppsala
bibi. I den tryckta delen bifogas en dikt af »N. Ål.», kallad »Swenska
Språkets betrachtelse om sina åtskilliga ödnalag och skyldiga tacksamhet
för uprettelsen». Denna, liksom grammatiken, omtalas med sympati i Acta
lit. Su.
Äldre språjiga arbeten af Hiärne, Swedberg m. fl., hvilka i handskrift
förvaras i Uppsala bibi., äro förtecknade af E. H. Lind i Samlaren 1882.
Intressanta, här ofvan begagnade bref om rättskrifningsfrågan, hvilken
be-handladts af H. Hernlund i »Förslag och åtgärder till svenska
skriftspråkets reglerande 1691 — 1739» (Stockh. 1883), äro aftryckta i Giörwells
Swenska Biblioteket, Handl, rörande Skand. hist. XVII, Historisk Tidskrift 1882
o. flerst. De äro författade af Hermelin, Barck, Hiärne och Swedberg.
Om Sahlbergs gammatika har Aksel Andersson utgifvit en afhandling,
Upps. 1884.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
