- Project Runeberg -  Frihetstidens odlingshistoria ur litteraturens häfder 1718-1733 /
210

(1895) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lagerlöfs förnämste lärjunge på detta område var den ofvan
nämnde Fabian Törner. I sina »Observationes in poesin Suecanam»,
som aldrig trycktes, men spriddes i afskrifter, opponerar sig denne
skarpt mot positionslagarnes tillämpning på den svenska versen.
Härvid framdrager han prof från Stiernhielm och Lindschöld. Arvidis
Manuductio korrigerar han i flera afseenden och gör äfven viktiga
tillägg till Lagerlöfs verslära. Han försöker bestämma begreppen
accent och kvantitet gent emot hvarandra; han redogör icke blott,
såsom Lagerlöf (och Arvidi), för de olika versslagen, uppställda efter
stafvelsernas antal, utan också för de olika versfötterna; och han
upptager och erkänner äfven »sammansatta metra», hvarvid han
dock gör den anmärkningen, att man icke finge godtyckligt
rubba metrikens lagar för musikens skull, såsom var vanligt i visor
och psalmer.

På Lagerlöfs och Törners handskrifna arbeten stödde sig
Jacob Pratenius och Eric Alrot. Den förres under L. Arrhenius
år 1728 ventilerade lilla afhandling »Poesis suecana hodierna»
erbjuder föga nytt. I den senares aldrig tryckta »Kort Inledning till
Wers Konsten», som i en handskrift bär årtalet 1729, finner man
flera riktiga anmärkningar såsom, i afdelningen om rimmet, att
»sjelf-lydingarna böra hafva samma utspråk», hvadan man ej får rimma

och R. 614 fol.) också citeras hos Pratenius. Några »Quæstiones» i
frågor och svar af en J. E[enberg?] följa däremot mera troget Lagerlöf (ett
ex. i R. 618).

F. Törners och E. Alrots versläror finnas i Nordin. 4:0 1107 och i R. 418;
den förres (daterad 1703) träffas dessutom på flera andra ställen (vanligen
anonym), såsom i R. 615, hvarest bifogats några anmärkningar, sannolikt på
Törners anmodan uppsatta af brodern poes. lektorn i Linköping And. Törner,
som äfven tillagt tva af honom själf författade exempel p3 orimmad svensk
vers i antikt mått.

De ofvan i texten omtalade latinska afhandlingarna, jämte flera senare,
skaldekonsten beträffande, finnas öfversatta till svenskan i Gjörwells å Kgl.
bibi. förvarade »Litteratur-Historiska och Vittra Samlingar».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefriodl/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free