Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»rhytmus» d. v. s., enligt den tidens språkbruk, rim. Lagerlöf
visade sig, i sitt visserligen icke djupsinniga, men rediga och klara
arbete, vara fullt förtrogen med de förnämste utländske författare
på detta område *). * I
*) Bidrag till kännedom om vår äldre metrik hafva lämnats af O. Sylwan
i »Stafvelseräkning såsom princip för svensk vers under sextonhundratalet» och
af O. Levertin i »Andreas Arvidis Manuductio» (båda i Samlaren 1894).
Lagerlöfs verslära har ännu icke blifvit fullständigt behandlad i något tryckt
arbete (endast från språklig synpunkt, särskildt beträffande accenten, i skrifter
af A. Kock, hvilken också upptagit till skärskådande några andra, nedan
omtalade handskrifter och tryckta arbeten). »Introductio» finnes både på latin
(»Binae sunt» etc.) och svenska, icke sällan förenad med någon eller några af
Lagerlöfs andra, delvis rätt beaktansvärda uppsatser af språkligt eller
litterär-h i storis k t innehåll (jfr särskildt exemplaren i NordiD. 1107 a och i R. 610,
Upps. bibi.).
Ett i några handskrifter, omedelbart efter »Introductio» förekommande
stycke »de poesi», hvilket, mest behandlade »pedes eller articuli digitorum»
med citat från Arvidi (t. o. m. från dennes rimregister), förråder en äldre
ståndpunkt, härstammar kanske icke från Lagerlöf. Emellertid har E.
Pop-pelman i det af honom, »utan smak» såsom Lidén anmärker, till tryckning
ombesörjda arbetet, s. 15 ff„ meddelat just detta stycke. Att de föregående
sidorna åter äro afskrifna efter Lagerlöf, har redan A. Nicander påpekat. (Att
döma af exemplet s. 12 har Poppelman rådfört Törners versschema. Det sista
exemplet, en sonett af den misslyckade Göteborgspoeten Warnmark, har dock
P. själf tillagt.)
I Nordin. 4:0 629 och R. 618 (Upps. bibi.) finnas andra, också i Arvidis
stil gående anteckningar om »Swenska Poeteriet» eller »Swänska
Wärskon-sten». Författare till (någon af) dessa uppsatser är antagligen N. Tiällman,
som i sin Grammatica Suec., där han citerar Lagerlöf, säger sig skola skrifva
»om werskonsten», och hvars afhandling därom citeras i Pratenii i texten
omtalade disputation. (Det »Auctarium grammalicæ», som Lind — i den s. 205
nämnda, äfven metriska arbeten upptagande förteckningen — samt Kock
omtala såsom tillkommet efter år 1710 äfvensom en i Nordin. 1107
förekommande »Prosodia Suecana eller Swenskans rätta Liud och utspråk» tillhöra
sannolikt också Tiällman; jfr med den sistnämnda skriften hans »Regulæ
pro-sodicae» i Gram. Suec. s. 157 f.)
En annan, på en mera gammaldags ståndpunkt stående efterföljare till
Lagerlöf var rektor N. Celsius, hvars »Swenska Poeterijet» (Nordin. 4:0 1107
Wrangel, Frihetstidens Odlingshistoria. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
