Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om den senare medeltida konstens, utmålar Kristi hudflängning —
ett stycke, som, egendomligt nog, just meddelas i Acta lit. Su.
såsom profbit — eller Kristi begrafning, hvarvid författarinnans nykt^.
husmoderliga sinne alldeles öfverväldigar det poetiska.
Två år efter fru Brenners kväde utkom ett nytt öfver samma
höga ämne, nämligen »Passions Tankar» af Jac. Frese, hvilken,
jämte J. G. Hallman, skrifvit lyckönskningsverser till det förra.
Freses poem, liksom ett äldre öfver samma ämne af Joh.
Paulinus (Lillienstedt), har fördelen af att vara indeladt i vissa
afdel-ningar, nämligen i sex akter af rätt olika omfång, och af att hafva
betraktelserna och tillämpningarna mestadels förlagda till slutet af
hvar akt. Väl är också detta poem skäligen torrt och prosaiskt,
utarbetadt som det är »med trägenhet och flit»; men det är på det
hela läsbarare och mindre platt än de föregående. Dess patos,
t. ex. i början af sjette akten, erinrar om Lillienstedts. Somliga
ställen, i synnerhet slutbetraktelserna, äro verkligen vackra,
genom-andade af en mild elegisk stämning af personlig färg. Man må,
för att inse olikheten i fru Brenners och Freses skrifsätt, endast
jämföra de båda skaldernas skildring af Jesu förhör inför Pilatus;
nämligen fru Brenners »Men Pontius som ser på blotta utanskalet» etc.
och Freses »Pilate! lyster dig den Konungen at se Hwars Allmakts
Spira sig utöfwer Jorden sträcker» o. s. v. Sådana dels patetiska,
dels rörande ställen som hos Frese i femte akten om Kristi död:
»Det är fullkomnadt, död och satan wunnen är» etc., och i andra
om Kristi lidande i Örtagården och om martyrernas himmelska glädje:
»Den sig i Hoppet säll, i trone salig giör» etc., söker man
för-gäfves hos fru Brenner.
Fru Brenner, hvars poesi af Gustavianerna beskrattats såsom
för stelt och torrt allvarlig, af romantikerna såsom för
småförstån-digt moraliserande, och af båda såsom i hög grad platt och trivial,
skattades af sin samtid högt, icke blott såsom en lärd kvinna, en
ny Maria Schurman, utan äfven såsom en utmärkt vitterlekare. »Både
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
