Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lyckönskningsverser af Possieth eller »J. P.» Till de kungliga kvad
han icke sällan, såsom ofvan någon gång antydts. I sin predikan
vid konungens nattvardsgång 1720 tillfogade han några verser, som
höra till hans bättre: »Swerges Fader, Landetz Moder, Bägge
Rikets Ähre Stöder, Sool och Måne i wårt Land» etc. Åtskilliga
bröllops- och begrafningsdikter af Possieth kunna också uppletas.
Karakteristiskt är ett vid J. Emporelii och El. Elfströms bröllop 1720
skrifvet kväde kalladt »Twenne menlöse Hiertan förente». Efter att
hafva behandlat frågan om det språk, som talades i paradiset,
kommer förf. in på kabbalisternas lydningskonst och förklarar sig då
mest böjd för deras anagrammatiska metod. Detta ger honom
anledning att göra ett anagram på brudparets namn, som sedan blir
ämne för bröllopsbetraktelsen: »Se lust, O! Himmel, ja: se prof,
menlöse Hiertan!» Den slutliga tillämpningen på brudparet är mindre
konstig och mera hjärtlig: »Ett menlöst Hierta är Guds himmel
uppå jorden, Ther han sin boning har och stora Wälbehag» etc.
I tillfällighetsdikten är Possieth likasom fru Brenner allvarligt
betraktande; hans språk är rätt manligt, men versifikationen är tung
och utan högre flykt. I den religiösa poesien rör han sig
ledigare. En samlig psalmer utgaf han 1720 under titel »Sabbaths
Dagens Affton Offer». De behandlade de årliga episteltexterna,
hvilka några årtionden förut varit föremål för en versifierad, men
mindre sångbar behandling i »Post-illa compendiosa» af en annan
hofpredikant, Joh. Vultejus. Possieths sånger öfverträffa icke blott
dennes, utan äfven och ännu mera de verser, i hvilka tretton år
senare skolprästen i Mariefred Andr. Wallenius på ett oerhördt torrt
och trivialt sätt inklädde episteltexterna. Men icke kan Possieth
såsom psalmdiktare mäta sig med den karolinska tidens främste, ej
heller med 01. Kolmodin eller Frese o. a. samtida. I Acta lit. Su.
anmäldes hans psalmer emellertid med loford såsom författade af en
poet, den där sedan länge var bekant och berömd för dikter af flera
olika slag. Somliga af dem äro för sin tid goda nog, såsom öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
