- Project Runeberg -  Georg Aug. Wallins första resa från Cairo till Arabiska öknen i April 1845 /
49

(1853) [MARC] Author: Georg August Wallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mål äro: ”skydde dig Herren, så är du säker!”’ ”Gud
välsigne dig!” *

I alla fall lider detta sätt att drifva camelen vida mindre
på väg än det i den inre öknen allmänt brukliga, att nemligen
låta hvar och en ryttare sjelf sköta sitt ök. Detta tillsammans
med trögheten och den sämre racen af de cameler, som här
anträffas, samt den ringa brådska vi i allmänhet hade, gjorde
att vi först den 14 April på eftermiddagen efter en marche af
omkring 30 tipimar från Cairo framkommo till fästet CA g röd.
Detta fäste är den första stationen för de Egyptiska
pilgrimer-ne till Mekkå, beläget blott några timmars väg från Suez och
i allmänhet vidsträcktare byggdt och hållet i bättre stånd än de
flesta öfriga, som på ungefärligen trenne dagars afstånd från
hvarandra äro uppförda och underhållna längs denna väg så
långt det Egyptiska gebietet sträcker sig. Det innehåller den
första och, tror jag, den enda brunn i denna trakt, och som
mina följeslagare under vägen slösat med vår vattenprovision och
frikostigt skänkt bort deraf skål på skål åt män och karavaner,
som mött oss, så att våra hudar blifvit toma och vi sjelfve
redan under ilera timmar lidit törst, voro vi nödgade att göra
halt här för att förse oss med vatten. Jag gaf mig dock ej
tid att vänta till dess mina följeslagare hunnit fylla och
tillba-kahämta hudarne till vår lägerplats, som vi uppslagit på något
afstånd från sjelfva byggnaderna, utan skyndade sjelf för att i
fulla klunkar vid brunnen få släcka den första törst, jag
ännu hade utstått i öknen, till den byggnad som är uppförd
omkring det hydrauliska hjul3, hvarmed vattnet här, såsom
vanligen i hela Egypten, upphalas af en oxe eller annat ök.
Jag väntade mig ej någon välsmakande, läskande dryck; ty
under hela vägen hade jag hört mina reskamrater tala om ‘Agröds
salt-bittra vatten, och den begärlighet, hvarmed oss mötande
Araber slukade de skålar som af mina följeslagare iskänktes
G. A. Wallini reta■ 7

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:33:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wga1resa/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free