Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELGA WI S BECK
— Men jag skall, till sommaren, sade hon
därpå, plötsligt. Helga säger, att det är så, annars
skulle jag inte tro, att det kunde vara sant. Men
det är nästan vissa döden för mig.
— Det är ju förfärligt, och det säger du så
här stilla och lugnt.
— Ja, sade Elisabeth, det har du rätt i, det är
ganska förfärligt.
— Är du inte rädd?
— Åjo.
— Men du, Elisabeth, jag har hört sägas, att
det skall finnas möjligheter–
— Nej, sade Elisabeth, så rädd är jag inte.
— Det är nog bara, som du tror, Elisabeth,
det kan ju gå bra äfven för dem som är litet
äldre, säg.
— Ja, sade Elisabeth, men det finns nog bara
en möjlighet mot hundra att just denna gamla
kvinna skall få se sitt barn. Men jag har inte lust
att räkna på den. Det vore bara att förspilla tiden.
— Krister blir förtviflad, om du talar så.
— Kanske kommer jag inte att tala så till
honom.
— Du har ju varit så lycklig.
Brita sade detta en smula tvekande, hon kände
sin halfsyster så litet, hade nästan aldrig talat
förtroligt med henne förrän i dag.
— Ja, mycket lycklig. Men om jag finge välja
om igen att sluta ofruktsam ett par tiotal år fram
i tiden eller att dö nu och ge lifvet åt en ny
människa, så skulle jag naturligtvis välja som jag nu
har det, skulle inte du förstå det?
91
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
