Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geografisk öfversigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
månget angrepp, sprängdes 1679 i luften, då Danmark för alltid uppgaf ön.
Några gräslupna vallar vid den forna stadsmuren utgöra enda lemningarna
efter den minnesrika borgen. På Enholmen vid Slitc anlade Karl Gustaf,
som 1652—1654 hade ön i förläning, skansen Karlsvärd. Såsom
underhålls-land för Kristina vårdslösades ön; den bortarrenderades 1667 för omkring
20000 daler. 1710 beräknades dess folkmängd till 18 000 menniskor.
Alla dessa landskap deltogo sedan 1647 i de svenska riksdagarna.
Frederna i Roskilde och Kjöbenliavn 1658—1660 utsträckte landets
gränser i vester och söder till de naturliga råmärkena, S vinesund, Kattegat,
•• ••
Öresund och Östersjön. Det sydsvenska innanlandet erhöll nu genom
Bohuslän och de skånska landskapen sina kustländer, det nödvändiga vilkoret för
större framsteg i dess och deras utveckling. En särskild betydelse hade
för-värfvet af dessa landskap ur strategisk synpunkt, emedan det afbröt
förbindelsen till lands mellan den danska monarkiens då varande begge hufvuddelar.
Bohuslän, det forna norska Viken, Dals och Vestergötlands smala,
af hafvet söndersplittrade kustland, förblef ett eget styrelseområde, förenadt
med en mindre del af Vestergötland. Landshöfdingen residerade intill
1700, liksom förut de danska länsherrarne, på Bohus slott, som ännu i
1675—1679 års krig spelade en rol som fästning. Staden Kungelf, det
gamla Kungkäll, hade 1612 flyttats till Bohus slotts holme under fästningens
skydd; den blef efter 1676 flyttad till sitt nu varande läge. Af Bohusläns städer
erhöll Marstrand ensam svensk stapelstadsrätt; till dess skydd uppfördes
fästet Karlsten, intill 1667 en skans med jordvallar, men under detta
tidskifte genom Erik Dahlberg försedt med grafvar, sprängda i berget, och 60
fot höga murar. En ny stad aulades: Strömstad. Afskärandet af
förbindelsen med Frederikshald hade gjort en stadsanläggning i Norrviken nödvändig.
Af de skånska landskapen hade Halland, Vestergötlands och Smålands
flacka och sandiga kuststräcka vid Kattegat, redan 1645 blifvit afträdt för
en tid af 30 år, och dess förnämsta stad Halmstad, om ock ej sjelfva
landskapet, var sedan 1647 införd på svenska riksdagen. De gamla halländska
gränsfästena mot Sverige, Laholm, Halmstad och Varberg, förlorade sin
betydelse. Laholms gamla fästningsverk på holmen i Lagafallet slopades
1676. Hallaud hade mider den äldre danska tiden varit deladt i två län,
Falkenbergs och Laholms, norra och södra Halland, och vid öfvergingen i
trenne; det sammanslogs nu till ett, Halmstads. I kyrkligt hänseende
förenades Halland och Bohuslän med Göteborgs stift; Norrviken af Bohuslän
hörde dock 1658—1693 till Karlstads stift.
Liksom Småland genom Halland nådde sitt kustland mot Kattegat,
erhöll det genom Bleking, Värends sydliga sluttning, geuomflutct af dess
strömmar, sitt sydliga kustland mot Östersjön. Den gamla danska
länsindelningen i Söl vesborgs och Lycka län upphäfdes, och landskapet lades till en
böljan under Kristianstads län. Under kriget 1676—1679 förenadt med
Kronobergs län, blef det ett eget styrelseområde vid flottarts förläggande till
Karlskrona 1680, då det lades under amiralitetets förvaltning. Karlskronas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
