Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geografisk öfversigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sverige ett sådant med säte i Göteborg; läugst, ända till tidhvarfvets slut,
bibehölls det skånska generalguvernementet i Malmö. En fast juridisk indelning
erhöll riket vid samma tid genom upprättande af hofrätterna i Stockholm,
Jönköping och Åbo med under de samma lydande 13 lagsagor, hvilket
antal senare förökades. Den kyrkliga indelningen förändrades genom
delning af de äldre stiften; de nya i Kalmar, Göteborg, Karlstad och
Hernösand stodo till en början under superintendenter. Härtill komma
Visby och Lunds stift.
Den administrativa indelningen afbröts ännu under denna tid genom
undantagsförvaltningar af åtskilliga slag. Dessa kunna sammanföras i tvenne
grupper: underhållsländer för det kungliga husets medlemmar och
gref-och friherreskapen. Till den förra gruppen hörde:
Hertigdömena, af hvilka intill hertigarne Johans och Karl Filips död
1618 och 1622 tvenne något utvidgade fortbestodo, sådana de af Gustaf I blifvit
upprättade för hertigarne Magnus och Karl. Dessa voro Södermanland
med residens i Nyköping, hvars slott, äfven bebodt af enkedrottningarna
Kristina och Maria Eleonora, 1665 af eldsvåda förstördes och endast delvis
återstaldes, samt Östergötland med residenset Vadstena slott. För deras
område är förut närmare redogjordt; splittrande kronans förvaltningsområde
i två hälfter, sträckte de sig i ett bredt bälte öfver midten af riket från
Vermlands och Dals gränser ända till Östersjön. En förläning, hvars
inne-hafvare från 1651 buro svensk hertigtitel, var Stegeborg, det pfalziska
husets besittning 1622—1689, landet omkring Slätbaken med staden
Söderköping. Dess residens var Stegeborg på en holme i viken, der det gamla
medeltidsfastet legat, ett af Gustaf I uppfördt och af Johan III i
renässansstil smyckadt, tornprydt slott, som efter länets reduktion föll i ruiner. Öfriga
underhållsländer voro: drottning Kristinas 1654—1689, hvartill inom Sverige
hörde Norrköping med Gotland och Öland, hvilka öar Karl X Gustaf såsom
tronföljare förut innehaft med residens på Borgholms slott; vidare lifgedingen
för enkedrottningarna, vanligen utgörande Gestriklaud och de tre länen kring
Mälaren, Strömsholms, Eskilstuna och Gripsholms län, samt Vadstena län;
Hedvig Eleonora innehade de sist nämda under särskild förvaltning till sin
död 1715. Det var det sista lifgedinget; först 1719 indrogs det åter under
den allmänna förvaltningen.
Gref- och friherreskapen, den stora aristokratiens förläuingar,
omfattade i synnerhet under mansåldern 1648—1681 vidsträckta områden,
undantagna från det allmänna förvaltningsområdet, med egen domsrätt och
skatte-uppbörd; embetsmännen tillsattes af grefvarne och friherrarne, och invånarne
voro förpligtade att näst konungen anse länsinnehafvaren såsom »sin rätte
herre». Annu 1648 uppsteg hela antalet grefskap blott till 7 och friherreskap
till 18; från föregående tidhvarf bestodo endast 2 grefskap, Visingsborg (Brahe)
och Raseborg (Lejonhufvud). De öfriga voro Leckö (de la Gardie) och Pernau
(Thnm), begge upprättade af Gustaf Adolf, samt Södra Möre (Axel Oxenstjerna),
Vasaborg (Gustaf Adolfs sidolinie) och Ortala (Torstensson), upprättade af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
