Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - GUSTAF II ADOLF (1611—1632) - Gustaf Adolf och rikets ständer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
garna i urskrift till fienden. Nu blifva fonnerna för sammanträden och
öfverläggningar noga bestämda. Konungen, omgifven af kungliga husets
inanliga medlemmar, de fem höga riksembetsmännen och rikets råd, helsar
från tronen ständerna i en högtidlig sammankomst på rikssalen, grefvar och
friherrar, adel och krigsbefäl till höger, prester och borgare till venster,
bön-derne nederst midt i salen; ingen annan tillstädjes närvara utom den adliga
ungdomen, som stannar åhörande vid dörren. En af adeln — i
riddarhusordningen 1626 kallas han landtmarskalk och är utnämd af konungen —
och å de ofrälse ståndens vägnar helst erkebiskopen gifva honom riksdagens
helsning. Derefter låter konungen meddela öfverläggningsämnena, dc kungliga
propositionerna, om hvilka de fyra stånden hafva att rådslå, utan att dessa
propositioner få tagas från rummet för
riksdagsliemlighetens bevarande,
hvilken noga inpräglas; stånden besluta
och öfverlägga hvart och ett för sig
på sin kammare, och »hvar det icke
på en dag ske kan, på två, tre eller
flere», dem dock icke obetaget att
också sammankomma till gemensam
rådplägning. När svaren äro färdiga,
afgifvas de till konungen vid en ny
sammankomst på rikssalen. Faun
konungen svaren tillfredsställande, så
»väl och godt»; fann han nugot att
invända, svarade han muntligt eller
skriftligt, efter som ärendets vigt
kriifde. Yoro de olika, hade hvarje
stånd att för konungen försvara sin
iuening till deras sammanjemkaude,
eller också »tager kunglig majestät
deraf det bäst är».
Den första riksdagsordningen
kunde sålunda synas visa ännu endast rådgifvande ständer, men man har
härvid också att erinra sig konungaförsäkrans ord rörande ständernas
deltagande i lagstiftning och den yttre politikens frågor. Initiativet ligger i
konungens hand; livad ständerna enskildt hade att andraga framlades vid
riksdagens slut i form af besvär, pä hvilka konungen meddelade resolutioner.
Grunddragen af ståndsförfattningen äro angifna, om ock denna ännu icke är
fullt utbildad; ståndsbildningen är fulländad. Fyrkammarsystemet är befäst. —
Häfdens arbete är emellertid ej med denna urkund afbrutet. Så är det under
denna regering, som för första gången det i vår historia ryktbara hemliga
utskottet uppträder för behandling af utomordentligt ärende — det var
1627 vid första frågan om Sveriges deltagande i tretioåriga kriget —; det
valdes i Gustaf Adolfs tid af ständerna sjelfva med fullmakt att å deras vägnar
Per Kcnicius
(U.33—1G3G).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
