Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - GUSTAF II ADOLF (1611—1632) - Kriget med Polen i östersjölandskapen. 1617—1626 - Kriget med Polen i Westpreussen (1626—1629)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var bortskänkningen i Gustaf Adolfs och förmyndarregeringens tid, att 1641
hälften af landet blifvit svenska adelslän. Utan sin betydelse var det icke, utt
den svenska adeln fick lifegna underhafvande, och allmogen hemma kände sin
frihet hotad deraf. Lifegenskapen var i Livland en for djupt rotad
samhälls-inrättning, för att man kunde våga försöka rubba den; äfven den rent svenska
folkspillran i dessa trakter, som hittills hållit gig fri, blef längre fram
jordbunden. Det är en af fläckarna på det svenska väldet i östersjölandskapen.
För andlig odling sörjdes genom den protestantiska kyrkans befästande:
superintendenturer upprättades i Reval och Riga; en kyrkovisitation befaldes
1627 och utfördes af Jotan Rudbeck. Gymnasier stiftades i Riga (1631) oeli
Dorpat (1630). Detta senare utvidgades två år senare till en högskola for
Estland, Livland och Ingermanland, som några veckor före Gustaf Adolfs död
blef invigd af Johan Skytte. Högskolan hade blifvit förlagd till Dorpat
ej blott på grund af stadens läge i midten af dessa landskap, utan också, som
det heter i redogörelsen af Karl XI:s förmyndare, för »att gifva af bokliga
konsters kunskap och en sann gudsfruktan någon smak till de nästliggande
moskovitiska landskapen».
Kriget med Polen i Westpreussen (1626—1629).
Hvarför anföll Gustaf Adolf Polen 1626 i Preussen? — Återblick på Preussens historia. — Georg
Wilhelm af Brandenburg. — Danzig. — Svenska flottan vid Frische haff, juni 1626. — 1626 oeh 1627 årei*
filttåg. — Striden vid Danziger haupt. — Dirschau. — Nils S^jernsktilds död, nov. 1627. — Polska oeh tretioiriga
kriget. — Förbund mellan Sverige och Danmark 1628. — 1628 och 1629 års filttåg. — Stilleståndet i Altmark
den 16 (26) Sept. 1629.
Året 1626 är en vändpunkt i Gustaf Adolfs historia. De krig han
hittills fört hade varit gränsstrider med gran nmakterna. Liksom ett årtionde förut
striden med Ryssland fört till eröfringen af Karelen och Ingermanland, sa
hade nu segern vid Wallhof gjort Sverige till herre öfver de forna
ordens-ländema norr om Dtina, om hvilka det så länge kämpat med Polen. Når
Dunas mynning liksom Ne vas var i Sveriges händer, var öfverlägsenheten öfver
Polen beseglad på samma sätt som förut öfver Ryssland. Men skulle på den
en gång beträdda banan Sverige väl stanna vid Dtina?
Axel Oxenstjerna har en gång yttrat i svenska rådet, att Gustaf Adolfs
tankar rörande Sveriges framtid varit dessa: antingen borde det, sedan det
en gång gått öfver Östersjön, göra sig till ensam herre öfver detta haf genom
att besätta alla dess kustländer, eller också borde det lägga sig inom sina egna
klippor och skär, hälla sig en stark flotta och lefva, obekyraradt om andra, sitt
eget lif i inre endrägt, »då ingen lätteligen med fördel skulle det antasta».
— Nu var det afgörande ögonblicket inne, då tärningen för en lång framtid
blef kastad: det senare alternativet träuges nu för ett århundrade i
bakgrunden, när Gustaf Adolf flyttar skådeplatsen för kriget med Polen frun
Livland till Preussen. Till de vigtiga stödjepunkter för ett östersjövälde
som redan blifvit vunna går han att söka lägga äfven den vigtigaste af alla
vid denna tid, näst Öresund och Bälterna, mynningen af Weichsel. Dermed äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
