- Project Runeberg -  Sveriges storhetstid, från år 1611 till år 1718 /
202

(1881) [MARC] Author: Magnus Höjer, Martin Weibull
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - GUSTAF II ADOLF (1611—1632) - Gustaf Adolf i norra Tyskland. — Slaget vid Breitenfeld (1631)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att förena protestanter och katoliker mot kejsaren, hade drifvit dertill. Nu, nar
försoningen mellan ligan och kejsaren, hvilken Richelieu ej önskat, syntes honom
fordra en motvigt, undertecknades fördraget. Förbundet var slutet på fem år;
dess mål var gemensamt försvar för Östersjöns och oceanens frihet och
återställandet af det politiska tillståndet i Tyskland före krigets utbrott. Frankrike
förband sig till en årlig subsidie af 400 000 riksdaler, Sverige att upprätthålla
en här af 26 000 man. Åt ligans furstar inrymde Gustaf Adolf neutralitet, om
den begärdes och ömsesidigt medgafs; öfriga fordringar till deras förmån voro
utelemnade, men — en vigtig punkt — han förband sig att öfver allt lerana
den katolska bekännelsen ostörd. Urkundsformen hade till slut varit det enda
hindret, men äfvén häri genomdref Gustaf Adolf sin fordran; upprätthållande
grundsatsen af alla kronors likhet, inrymde han ej ens åt Frankrike, såsom
det äskat, främsta rummet vid begge urkundernas undertecknande, huru ringa
han ock fann saken i sig sjelf. På fransk sida hade man begärt fördragets
hemlighållande, men Gustaf Adolf lät strax offentliggöra det. Förbunden med

den stora makt, på
hvilken jemvigten
inom det
europeiska statssystemet
livilade, kände han
sig som en
förkämpe för Europa
i striden mot den
habsburgska
makten, och han var
angelägen att visa

det för verldeu.
••

Afven Venezia och

den holländska republiken gåfvo nu utsigt till subsidier; från England nådde
honom nyheten, att markisen af Hamilton erhållit konungens och
parlamentets tillstånd att föranstalta värfningar, hvarigenom en hel ny armekår skulle
kunna uppställas i wesertrakterna. Så tycktes allt ljusna omkring honom.

Fördraget i Bärwalde 1631 är af Gustaf Adolfs fördrag det
betydelsefullaste, och det ej blott derför, att det lade i hans hand nya medel till det
stora företagets utförande, utan att derigenom hans handlingsfrihet minskades,
ty äfven inför Frankrike hade han såsom alltid förstått att häfda sin fulla
sjelfständighet — det är äfven ur allmänhistorisk synpunkt eu tilldragelse af
största betydelse, ty dermed är tor alltid enheten inom det katolska Europa
sprängd, ocli midt i den lågande striden mellan bekännelserna är det tanken
på en fredlig jemvigt dem emellan, som ligger till grund för hela "fördraget.
Detta är den största betydelsen af den katolske kardinalens och den
protestantiske konungens förbund. Så betraktadt, utgör det en afgörande
vändpunkt i bekännelsernas stora strid.

Omedelbart efter Gustaf Adolfs förbund med Frankrike i Bärwalde följde

101, 102. Riksdaler 1631.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:42:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wmhmsh4/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free