Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - GUSTAF II ADOLF (1611—1632) - Gustaf Adolf i norra Tyskland. — Slaget vid Breitenfeld (1631)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så sammandrog sig nu striden till de sachsisk* slätterna kring Leipzig,
der, i hjertat af Tyskland, mer än en gang veridsdelens oden angjorts; här,
på nästan samma slagfält, der två århundraden senare revolutionstidens Europa
skulle se sin stora strid lösas genom folkslagtningen 1813, kom nu också
reformationstidens stora fråga, striden mellan katolicism och protestantism, till
afgörande. Det var ett ögonblick af oerhörd betydelse; verldshistoriens
pulsslag hördes liksom slå.
Inom det katolska lägret röjdes ej mindre tvekan att våga ett afgörande
slag än inom det protestantiska. Den sjutiotvåårige Tserclaes Tilly ville ej
sätta en hel lefnads framgångar på värjspetsen. Han hade vunnit alla sina
föregående drabbningar genom att afvakta det ögonblick, då han i allo var sina
motståndare öfverlägsen. Hans tanke var att intaga en fast ställning vid Leipzig,
vester ifrån draga till sig Altringers
från Italien hemvändande trupper,
hvil-ka redan stodo i närheten af Jena, och
öster ifrån Tiefenbachs, som ej voro
läugre borta än i Schlesien, samt sa
afvakta ett angrepp. Men här liksom
vid Magdeburg var det Pappenheira,
som i spetsen för de unga öfverstarne
manade till strid. Så lät den gamle
fältherren förmå sig till att emottaga
en drabbning, i fall den erbjödes. Sin
fiende ville han dock ej invänta i sjelfva
lägret framför staden, utan beslöt att
låta hären rycka ut en timmes väg
derifrån för att ej långt från byn
Brei-tenfeld intaga en fördelaktig ställning.
Det har klandrats, såsom allt hvad
Tilly gjort, men i verkligheten
tryggade han sig derigenom återtågslinien
på Halle. I annat fall skulle kanske
slaget ha slutat med kejserliga härens inneslutning och en dagtingan i Leipzig.
Skådeplatsen för slaget vid Breitenfeld är det vida, oöfverskådliga
slättlandskapet norr om Leipzig, der endast några byar, spridda öfver fälten,
eller der och hvar några skogsdungar då som än i dag bröto synlinien; enda
terränghinder på detta slagfält var dalsänkan kring den lilla genom träsk
flytande Loberbäcken, hvilken måste passeras af den norr ifrån anryckande
hären. Der slätten efter en långsam stigning från begge sidor uppnår sin
höjdkam — ej i vanlig mening en höjd, mera höjdlinien för tvenne
sluttningar — hade Tserclaes Tilly i förväg låtit uppkasta batterier för sitt
artilleri, och dit var det nu, som den kejserliga hären, i full slagordning, tidigt
på morgonen den 7 (17) september 1631 styrde sin marsch.
Det var en strålande klar höstmorgon. Solen sken öfver de vida fälten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
