Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - GUSTAF II ADOLF (1611—1632) - Gustaf Adolf I Sydtyskland. — Slaget vid Lützen (1632)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Gustaf Adolf och Maria Eleonora, Sveriges
konung och drottning. — På (en)
förhoppning xnot (all) förhoppning.»
tutionsediktet nyss blifvit genomfördt i all sin stränghet, der de protestantiska
presterne jagats från predikstolarna, de protestantiska rådsherrarne måst lemna
rådsforsamlingen, medan borgerskapet ^fväpnats. Det hade gått till i
Augs-burg, som då under århundradet förut kejsar Karl V och Alba här återstälde
katolicismen och det gamla rådsväldet. — Nu återinsattes de förjagade; nu
åter-stäldes religiös och borgerlig frihet af Gustaf Adolf, liksom då af Moritz af
Sachsen. Han tog här äfven hyllningsed, men han försäkrade i förväg, att
ban ej dermed ville kränka den fria
stadens riksomedelbarhet. Ordningen
kom derefter till Ulm och alla de
audra schwabiska riksstäderna, söm
mottogo befrielsen, »tackande Gud af
bjertat, med upplyfta händer». Gustaf
Adolf hade ryckt in i Augsburg, hel-
sad af en folkstämning sadan som den, 440, 142 Dubbeldakat 1632 (slagen i Augsbnrg).
hvilken mött honom i NUrnberg en
månad förut. Augsburgs befrielse liksom
fullbordade den religiösa gloria, som begynte omstråla Gustaf Adolfs namn.
Först härefter vände han sig åter mot Baiern. Det fasta Ingolstadt
trotsade hans angrepp; man anmärkte, att det var den första fästning, han ännu
lemnat ointagen bakom sig. Under det svenska belägringsartilleriets kanonad
utandades Tserclaes Tilly sin sista suck; han hade gifvit sin kurfurste rådet att
uppgifva Baiern och i stället försäkra sig om Regensburg, nyckeln till Donau,
hvarigenom åtminstone förbindelsen med den kejserliga hären i Böhmen blefve
tryggad.
Maximilian, som kanske
hoppats locka
Gustaf Adolf efter sig,
följde rådet. Hans
här afmarscherade
mot öster; den
svenska deremot gick
mot söder:
Mun-chen var dess mål.
Förgäfves sökte
det franska
sändebudet St. Etienne
genom en ny neutralitetsunderhandling rädda Baiern. Gustaf Adolf lät sig
ej hejda. Louis XIII hade vid nyheten om öfvergången öfver Lech yttrat,
att det var hög tid att sätta en gräns för götens segerlopp; Gustaf Adolf
sade det franska sändebudet, att om hans herre ville sända 40 000 man till
Baierns hjelp, kunde det vara honom enahanda, med hvad folk han hade att
kämpa, ja, man har sökt skildra lians stämning genom att lägga honom de
orden i munnen, att konungen af Frankrike kunde spara sig mödan att komma,
142, 143. Riksdaler 1632 (slagen i Furth).
»Verldens frälsare, hjelp oss! Jehova.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
