Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KARL X GUSTAF (1654—1660) - De båda danska krigen. 1657—1660
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med svärdets rätt lägga Preussen till det svenska väldet. Sådana voro de
närmaste, vidtutseende framtidsplanerna. Ett svenskt krig i Tyskland syntes
allt mera oundvikligt. Brandenburg stod ej att vinna, och Karl Gustaf synes
slutligen ej hafva varit mycket angelägen derom, då han oupphörligt höjde
sina anspråk, till dess att han gaf Friedrich Wilhelm valet mellan fullständig
underkastelse och krig. »Han är för mäktig; man måste sätta en gräns for
hans ärelystnad», sade den svenske konungen om sin frände i Berlin, och
han hade för ofta mött honom på sina vägar för att icke ändtligen vilja göra
Ek med tre guldkronor
på stammen. Fältet
silfver.
Rödt torn mellan ett
Bvärd och ett lejon.
Fältet silfver.
Silfverfärgadt lam,
bärande ett baner med
rödt kors. Rödt falt.
280. Herjedalen.
Smedjestad, tång och
två hammare. Faltet
silfver.
281. Jemtland.
Silfverfnrgnd hjort, röd
varg och svart korp.
Blått falt.
282. Lappland.
Vildman med krans och
balte af löf. Rödt fält.
279. Halland.
Silfverfärgadt lejon.
Blått fält.
283. Skåne.
Rödt griphnfvud med
kunglig krona. Fältet
guld.
276—283. Vapen för svenska, under Sveriges stormaktstid förvärfvade (och sedan behållna)
landskap (hertigdömen och grefskap). — Lappland, hvars vapen redan upptogs af Karl IX, hade efter
hand blifvit förvärfvadt på fredlig väg.
honom oskadlig. I slutet af juni 1658 var brytningen mellan Sverige och
Brandenburg ohjelplig, och kriget stod för dörren. Vi skulle möta äfven
• Österrike såsom fiende. Sannolikt redan förut var detta uppenbart, sedan
konung Leopold den 8 (18) juli 1658 blifvit vald till tysk kejsare och på samma
gång befriats från det tvång, som förut nödgat honom eller hans regering att
lyssna till Karl Gustafs anbud om fred. Han skulle nu med mindre vacklan
än förut ställa sig vid sidan af sina bundstörvandter.
Men för att Sverige utan allt för stor fara skulle kunna föra krig i
Tyskland, behöfde det säkerhet vid Öresund. En sådan säkerhet trodde sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
