Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KARL X GUSTAF (1654—1660) - De båda danska krigen. 1657—1660
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karl Gustaf hafva fått i roskildefreden, under förutsättning, att Danmark
ärligt ville uppfylla sina forpligtelser. Vid de långa, tröttande
underhandlingarna om fredens verkställande såg det emellertid ut, som om den danska
regeringen sökte slingra sig undan sitt gifna .ord eller förmå sin motståndare*
att frivilligt afstå från några af de bästa fördelarna, han betingat sig såsom
284. Nyland.
Edd bit mellan två
silfverströmmar.
Bl&tt fält.
285. Kassuben.
Svart grip. Fältet
guld.
286. Ingerraanland.
Två sneda borgmurar.
Blitt fält.
287. Livland.
Svärdförande
grip-Rödt fält.
Röd grip. Fältet
guld.
Delad sköld. I öfro
fältet (guld) öfverdelen
af ett svart krönt lejon.
I undre fältet (blått) en
röd stengafvel.
292. Rostock.
293. Stettin.
290.
Hvit Örn.
Ösel.
Rödt fält.
291. Bremen.
Tv& korslagda nycklar
och ett kors. Rödt fälfc-
295. Wismar.
Klufven sköld. I högr»
fältet (guld) halft svart
oxhufvud. I venstra
fältet (silfver) två röd»
bjelkar.
284—295. Af Sverige under stormaktstiden förvärfvade (sedermera förlorade) landskaps och
städers vapen.
Gyllene grip. Blått
fält.
Svart krönt grip.
Fältet guld.
Scbackspelsrutad
sned-bjelke i guld och rödt.
Fultet silfver.
Jfr detta verks IIl:e del, s. 372, 373 och 374. Utom de i III:e delen gjorda hänvisningar må erinras om, att
14 olika vapen äro intagna i Sigismund* sigill (TII:e delen, s. 381), 26 i ramen omkring hertig Karls porträtt
(s. 417), 29 1 Karl lX:s sigill (s. 437), 29 i Tjugu mark 1606 (s. 445) samt i IV:e delen 31 1 ramen omkring
Gustaf II Adolfs porträtt (s. 27), 30 i Gustaf II Adolfs sigill (s. 28), 30 i drottning Kristinas sigill (s. 320>
samt 24 i Karl Xll:s ur (s. 583). Svenska städernas vapen, se detta verks sjette del, s. 195.
frukten af sina segrar. Nästan alla frågor gåfvo uppslag till ändlösa tvisterr
vid hvilka de danska underbandlame genom hela sitt förhållande lade i dagen
sin regeriugs brist på uppriktighet och dess motvilja att åvägabringa ett godt
förstånd mellan Skandinaviens riken. Men just detta var deremot Karl
Gustafs afsigt, och det kom derför att ligga ett stycke politisk skandinavism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
