Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KARL XI (1660—1697) - Karl XI:s person. — Hans samtida och död (1697)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konung. Något svårare straff drabbade icke Bjelke under Karl XI:s dagar?
hans slutliga fall, till en del föranledt af fienders afund eller hat, är en af de*
märkligare händelserna under början af Karl XIl:s styrelse.
I sjelfva verket har Karl XI:s tidhvarf varit mycket rikt på stora mänr
men det kan ej sägas om alla, att de vuxit upp i enväldets jordmån.
Märkvärdiga personligheter funnos på alla områden och inom alla klasser. Sjelf
förstod konungen ofta nog att taga reda på förmågorna och att ställa demT
der de voro det allmänna mest till gagn. De kunde ej klaga öfver brist på
erkännande. Afven vetenskapen och konsten hade sina framstående och
omhuldade idkare. I)en svenska kyrkan räknade en rad af stormän, hvilka höra
till hennes ypperste. Här är ej tillfälle att teckna dem, men nämnas
åtminstone böra sådana män som den milde Ha q vin Spegel, den kraftfulle
Jesper Svedberg och den stränge, nitälskande Johan Fischer. Alla tre
hafva de på sina höga platser mäktigt bidragit till utvecklingen af ett
kristligt församlingslif. Spegel och Svedberg, i synnerhet den senare, hafva rest
sig en minnesvård i 1695 års psalmbok. Fischer, tysk till börden, arbetade
såsom generalsuperintendent i Livland på ett sätt, som förskaffat honom namn
af »Livlands nye apostel».
Emellertid arbetade Karl XI med oförminskad ifver, ehuru kanske med
uågot furändradt sinne i sitt konungsliga kall. Det synes, som skulle
skuggorna hafva lägrat sig djupare omkring honom under de sista åren af hans
lefnad. Minnet af den döda drottningen följde honom troget med all sin
bitterhet; hatet hos denna adel, som trodde sig hafva lidit orätt och som ej
förmådde glömma, aggade, om det också icke ingaf fruktan, och till sist kommo
miss växt j ren med sin stegrade förfärliga nöd att öka oron och bekymren. På
vintern 1697 nådde denna hemsökelse sin höjd, och budskapen om dess elände
voro bland de sista, som nådde den döende monarkens öra. Redan under
sommam 1696 hadc Karl XI:s helsotillstånd varit i hög grad oroande.
Sjukdomen, invärtes kräfta, utvecklade sig under vinterns lopp och påskyndades
måhända af den djupa sorg, som framkallats af de nedslående underrättelserna
från rikets olika delar. I slutet af mars mottog Karl XI af sina båda läkareT
Urban Hjärne och Johan Martin Ziervogel, med orubbadt sinneslugn sin
dödsdom. Han tog afsked af sina barn samt af sin öfriga omgifning och afled
aftonen den 5 april 1697, fyrtioett år och fyra månader gammal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
