Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KARL XII (1697—1718) - Myndighetsförklaringen. — Fredsåren 1697—1700
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL XII
1697—1718.
Myndighetsförklaringen. — Fredsåren 1697—1700.
K»rl XII:s uppfostran. — Riksd igpn 1697. — Karl XII och adeln. — Styrelsens karakter,
landet till ntrikes makter.
- Firhål-
rottning Ulrika Eleonora skänkte Karl XI sju barn,
••
af hvilka endast tre öfverlefde fadern. Aldst bland
dem var dottern Hedvig Sofia, född 1681; yngst
var äter Ulrika Eleonora, född 1688. Det andra
i ordningen af alla barnen var sonen Karl, som
iirfde faderns rike och till sist blef den ryktbaraste
af alla Sveriges konungar.
Karl XII föddes på Stockholms slott den
17 juni 1682. Under de första åren lemnades han
helt och hållet åt sin fromma moders ledning.
Pligttrogen och djupt kännande sitt ansvar, sökte
Ulrika Eleonora genom lära och föredöme hos
sonen utveckla karakterens bästa egenskaper, ock
samtiden kunde vitna, att hennes sträfvan tidigt
och i mycket bar sin frukt. Redan hos gossen kunde man skönja en varm
gudsfruktan i tidens anda, en stark rättskänsla och sanningskärlek, en ovanlig
sinnets renhet samt dertill eu förmåga af sjelfbeherskning, som var oväntad
lios Karl XI:s son. Dessa dygder utmärkte äfven ynglingen och mannen,
men de voro förenade med fel, hvilka framträdde redan under barnåren och
hastigt togo till, sedan föräldrarna gått bort och ingen fans, som kunde tygla
de sämre anlagen. Till felen hörde i synnerhet en stor inbundenhet i lynnet,
stolthet, sjelfrädighet och egensinne. Tidigt visade sig också en liflig åträ
efter krigisk ära, och denna ärelystnad fördes snart af en otyglad
inbillnings-kraft in på vägar, der väl det underbara lockadjv men der den verkliga
kunga-storlieten knappast stod att finna.
I andlig begåfning var Karl XII sin fader vida öfverlägsen. Han hade
ett godt minne, en stor lätthet att fatta ocn ett ganska skarpt omdöme.
»Skönhetssinne saknade han ej heller, att döma af det lifliga intresse, han lade
i dagen för konsten och hennes idkare. Mycket tidigt började hans
undervisning, åt hvilken i synnerhet modern egnade den största uppmärksamhet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
