Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KARL XII (1697—1718) - Karl XII:s sista år. — Hans död (1718)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
embetsverk, den så kallade upphandlingsdeputationen, hvilken skötte
rikets hela hushållning efter order af Görtz och enligt de grunder, som
han ansåg vara goda. Medlen skulle upplånas på ständernas obligationer,
stälda på olika valörer från 100 till 10 000 riksdaler specie, och mot säkerhet
af inteckning i svenska undersåtars fasta egendom; till ränteliqvid och inlösen
af skuldförbindelserna skulle användas en del af kronans uppbörd. I följd
af bristande förtroende funno dessa obligationer ej någon större afsättning,
men användes i stället såsom nödmynt för att betala leveranser till kronan
och liqvidera hennes skulder. För de smärre utgifterna begagnades ett annat
slags nödmynt, de så kallade mynttecknen af koppar, hvilka först till ett
nominelt belopp af en million daler silfvermynt utsläptes i röreken på våren
436. Fredriksstens fästning vid Fredrikshald.
1716. Det första steget på denna väg lockade emellertid till tagandet af
flere. I mån af bekof utsläptes nya millioner, ocli inom kort var landet
öfversvämmadt af mynttecken, med den påföljd, att dessa, trots alla försök
att med tvång hålla dem uppe, föllo i värde, under det att priset på alla
varor oerhördt steg. Allt våldsammare blefvo de ingrepp, som gjordes i den
enskildes eganderätt för att fylla krigsbehofven och uppehalla kronans kredit.
Man lade en afgift på bruket af »mindre nödiga varor», tog ut tvångslån
af landets invånare och förständigade dem vid höga straff att till kronan
ut-lemna allt redbart mynt i utbyte mot mynttecken och obligationer. Handeln
och industrien, redan förut förlamade genom kriget och Karl XII:s
kaperi-förordningar, afstannade nästan helt och hållet, emedan ingen ville sälja för
att i ersättning erhålla ett värdelöst mynt, och det onda nådde sin höjd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
