Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KARL XII (1697—1718) - Karl XII:s sista år. — Hans död (1718)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sedan kronan tagit handeln i sin hand och bemäktigat sig alla rikets
redbaraste utförselvaror. Eländet syntes slutligen vara utan gräns. Brist öfver
allt, missväxt och hungersnöd, krig och örlog, den hårdaste framfart mot
allmogen, en af allt detta framkallad moralisk förvildning, se der några af
hemsökelserna från Karl XII:s sista tid. Missnöjet med konungen har under
dessa år trängt allt djupare ned; det kunde ej vara annorlunda. Det mest
lågande hat deremot riktades från alla samhällsklasser mot den holsteinske
lycksökaren, hvilkens forderfliga råd drifvit Karl XII att behandla sitt folk,
som om han varit dess värste fiende.
Emellertid fortgingo som förut samtidigt med hvarandra kriget och
fredsunderhandlingarna, de senare tagna i arf af Görtz från de svenska
statsmännen och syftande till en förlikning antiugen med England eller med
Ryssland. Kriget riktade Karl XII mot Danmark, från hvilken makt han
ville söka ersättning for
sina lidna förluster.
Sedan ett försök att på isen
öfvergå från Skåne till
S jälland misslyckats,
gjorde konungen med 10000
man i februari 1716 från
Bohuslän och Vermland
ett infall i Norge samt
framträngde öfver
Glom-men till Kristiania, der
han under några
veckor hade sitt högqvarter.
Akershus förmådde han
ej intaga och vann ej
heller någon annan större
fordel. Tvärt om led den
svenska hären stora förluster genom bristen på lifsmedel och genom ett af
norrmännen med skicklighet fördt småkrig. Karl, som löpte fara att blifva kringränd,
måste under många faror draga sig tillbaka, först till Torpum norr om
Fredriks-hald och slutligen fram på sommarn öfver Svinesund inom Sveriges egna
gränser. Svårigheterna i den svenska härens läge hade då blifvit förökade derigenom,
att den norske sjöhjelten, den tappre och djerfve Peder Tordenskjold lyckats
med några danska örlogsfartyg intränga i Dynökilen, en hafsvik norr om
Strömstad, der han efter en häftig strid förstörde en flottilj af svenska
förråds-skepp. Under sommarn 1716 syntes våra fiender förbereda en landstigning i
Skåne. En stor eskader af danska, ryska och engelska skepp hade samlats uti
Öresund, en här af 40 000 man ryssar och danskar var lägrad på östra kusten
af Själland, och tsar Peter sjelf gästade Kjöbenhavn. Af företaget blef
emellertid ingenting på grund af de förbundnes inbördes oenighet och misstro.
England oroades öfver den ryska sjömakten i Östersjön, och mellan dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
