Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning - II. Om Koranen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att uppställa de mekkanska kapitlen i kronologisk ordning
bliva mer eller mindre osäkert. I fråga om de kapitel, som
härstamma från Medina, är uppgiften i allmänhet lättare, redan
därför att tilldragelserna under det senare skedet av
Muḥammeds verksamhet äro mycket bättre kända än händelserna
under den första tiden, vartill kommer, att de yngre utsagorna
handla mera om faktiska förhållanden än de äldre, tämligen
fantastiska uppenbarelserna.
Man plägar emellertid skilja mellan tre olika stadier av
Muḥammeds missionsverksamhet i Mekka.
Under den första perioden karakteriseras hans
uppenbarelser av ett storslaget och poetiskt språk, vars verkan
förhöjes genom färgrika bilder och egendomliga bedyranden
vid olika företeelser i naturen, såsom sol och måne, dag och
natt, himmel och jord o. s. v.
Under den andra perioden är framställningen lugnare och
mera docerande; de forna fantasirika skildringarna ersättas
av utförliga betraktelser om Guds underverk i naturen
och omständliga redogörelser för profeter, som blivit sända
att predika bot och bättring i forna tider, varjämte både
verserna och kapitlen äro längre än förut. Ett utmärkande
drag är vidare, att Gud ofta uppträder under namnet
ar-Raḥmān »Förbarmaren».
Under den tredje perioden antager stilen en ännu mera
prosaisk karaktär, och vad som brister i inspiration ersättes
genom ständiga upprepningar. Dessutom tilltaga de särskilda
verserna alltmer i omfång.
Uppenbarelserna från tiden efter utvandringen till Medina
skilja sig i stilistiskt avseende föga från de yngsta
mekkanska. Vad innehållet beträffar, träder den dogmatiska
spekulationen här i bakgrunden, och i stället meddelas
varjehanda stadgar och förordningar av rent juridisk karaktär.
Dessutom polemiserar Muḥammed ofta mot olika tänkande,
judar, kristna och de s. k. munāfiḳūn, som i det längsta
tvekade, om de skulle helt och hållet övergå till
muhammedanismen eller icke.
Till omfånget något mindre än Nya testamentet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
