Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Krigsbytena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
22 De uslaste kräken inför Gud äro förvisso de döva och
dumba, som ej hava något förstånd.
23 Om Gud vetat något gott om dem, så skulle han hava
låtit dem höra, men om han låtit dem höra, så skulle
de hava vänt sig bort, avoga som de äro.
24 I, som tron, hörsammen Gud och aposteln, då han
kallar eder till det, som giver eder liv, och veten,
att Gud smyger sig emellan mannen och hans hjärta,
och att I skolen församlas hos honom!
25 Och akten eder för uppror; det drabbar ej uteslutande
dem bland eder, som göra orätt, och veten, att Gud
är sträng i att straffa!
26 Och kommen ihåg, när I voren få och ringaktade på
jorden och fruktaden, att människorna skulle rödja eder
ur vägen, men Gud beredde eder en fristad, styrkte eder
med sin hjälp och beskärde eder av det goda, för den
händelse I månden bliva tacksamma!
27 I, som tron, sviken ej Gud och aposteln, så att I sviken
edra förpliktelser mot bättre vetande!
28 Utan veten, att edra rikedomar och edra barn äro en
prövning, och att stor lön finnes hos Gud!
29 I, som tron, om I frukten Gud, skall han giva eder
urskillning och utplåna edra missgärningar från eder och
förlåta eder; ja, Gud är högeligen ynnestfull.
30 Än när de, som äro otrogna, stämplade mot dig i
avsikt att fängsla dig eller döda dig eller driva dig
bort! De stämplade, men Gud stämplade ock; ja, Gud
är bäst av dem, som stämpla.
31 Och då våra tecken upplästes för dem, sade de: »Nu
hava vi hört nog; om vi ville, så kunde vi hava sagt
detsamma, detta är ingenting annat än de gamles
historier.»
32 Än när de sade: »O Gud, om detta är sanningen från
dig, så låt det regna stenar från himmelen över oss
eller hemsök oss med ett plågsamt straff!»
33 Men Gud var ej den, som straffade dem, så länge du
var ibland dem, och Gud straffar dem ej, då de bedja
om förlåtelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
