Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 31. Loḳmān - 32. Tillbedjan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316 81: 33, 34 32: 1—8
33 Guds löfte är förvisso sannfärdigt. Låten ej det jordiska
livet förleda eder! Låten ej förledaren förleda eder i
fråga om Gud!
34 Gud har förvisso kunskap om stunden. Han nedsänder
regnet, och han vet vad som gömmes i moderlivet; men
ingen själ vet, vad hon skall skörda i morgon, och
ingen själ vet, i vad land hon skall dö. Gud är
förvisso den Vetande, den Insiktsfulle.
Trettloandra Sūran.
Tilibedjan.
Från Mekka.
I Guds, den barmhärtige Förbarmarens namn!
1 LM. Skriften har nedsänts från all världens Herre;
det råder intet tvivel om den.
2 Eller säga de: »Han har uppdiktat den»? Nej, det är
sanningen från din Herre, för att du skall varna
människor, till vilka ingen varnare kommit före dig, för den
händelse de månde låta vägleda sig.
3 Gud är den, som skapat himlarna och jorden och vad
däremellan är på sex dagar; sedan satte han sig på
tronen. I haven ingen beskyddare eller medlare utom
honom; skolen I då ej låta förmana eder?
4 Han sänder ordet från himmelen till jorden; sedan stiger
det upp till honom en dag, vars längd är som tusen år
efter eder räkning.
5 Han är den, som känner det fördolda och det
uppenbara, den Väldige, den Barmhärtige,
6 Som gjort allt vad han skapat härligt och börjat med
att skapa människan av lera.
7 Sedan frambragte han hennes avkomlingar av en vätska,
innehållande simpelt vatten.
8 Sedan fullbordade han henne, inblåste sin ande i henne
och skänkte eder hörsel, syn och hjärta. Föga
tacksamma ären I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
