- Project Runeberg -  Koranen /
535

(1917) [MARC] Translator: Karl Vilhelm Zetterstéen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmärkningar - 43 - 44 - 45

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

43.

Från den andra mekkanska perioden.

17. “En, som uppfostras i grannlåt“, en dotter. Meningen är, att de
otrogna påstå, att Gud har döttrar: jfr 37: 149, anm.

19. Hör förmodligen till ett annat sammanhang.

23. Variant: ḳāla “han sade“ i stället för ḳul “säg!“ Att det riktiga
är ḳāla, framgår både av sammanhanget och av de arabiska
kommentatorernas anmärkning, att imperativen ḳul icke gärna kan avse Muḥammed.
utan måste gälla varnaren, som nämnes i vers 22.

25—27. Dessa verser passa ej i sammanhanget och äro förmodligen
hämtade från annat håll.

30. “De båda städerna, Mekka och aṭ-†āʾf.

32. “En enda menighet“, d. v. s. alla skulle hava blivit otrogna vid
anblicken av all denna härlighet.

34. “Blott“, efter läsarten ön—lammā (= dilā “om icke*“), dā in blir
negation; variant m—la-mā “sannerligen4, då i»n står i stället för inna.

51. Ordagrant: “eller är jag (kanske) förmer?“ I stället för am “eller“
bör man dock antagligen läsa a-mā “månne icke“, således “är jag icke förmer?“

61. Kristi återkomst skall nämligen bliva ett av förebuden till den
yttersta domen.

8. Guds tal till de saliga pa den yttersta dagen.

S8S7. “Så förvända“, att de ändock dyrka avgudar.

S8. Hör förmodligen ej hit, utan torde rätteligen böra placeras pa något
annat ställe. — Genitiven æa-ḳītihi förklaras så, att ordet är samordnat
med as-sāati “stunden“ i vers 85. Andra läsa nominativus æa-ÖËīluhu såsom
subjekt, då den följande anföringssatsen blir predikat, eller ackusativus
wakīlahu som objekt till ett underförstått ḳāla (= wa-ḳāla ḳīūlahu) “han säger“.
— 4“Hans utsaga“, Muhammeds.

44,

Fran den andra mekkanska perioden.

2. vEn välsignad natt“, lailat al-ḳadr, allmaktens nattᶜi månaden
Ramadān. jfr 2: 181 och 97: 1 ff.

22. Före denna vers underförstas: “och Gud sader.

36—37. Blott en enda vers.

36.ᶜ Tubbaʿ, de sydarabiska konungarnes titel.

47. De tilltalade äro helvetets väktare.

58. “Den“, Koranen.

45.

Fran den tredje mekkanska perioden.

13. Se 14: 5, anm.

27. Före den senare delen av versen underförstås: “och man skall säga
till dem“.

å0. Även här underförstis; ᶜoch Gud skall säga till dem“.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 3 17:33:33 2024 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/zetkoran/0565.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free