Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blodiga strider underkuvade av sin värsta plågoande, Klas Flemming, med
tillnamnet Sotnäsa, varefter han hopband bönderna i tolfter oeh stoppade
dem under isen!
Otaliga äro de .bonderesningar och uppror, som beskrivas. Man
kanske kan säga, att arbetet häri har sin egentliga styrka. Genom
seklerna g&r en jämn ström av dovt hat mellan förtryckare och förtryckta;
liksom i ett panorama föres läsaren från den ena klasstriden till den
andra; klassernas strid är ingén nyhet för vår tid, den har endast bytt
karaktär i den mån utvecklingen har ändrat själva klassförhållandena.
Medan den forna bondeklassen var egendomsbesittande och stred för sin
äganderätt och sin självständighet, gäller nu striden mellan
egendomsbesittande ooh icke besittande. Fienden är i båda fallen densamma, den
härsklystna och rovlystna storborgarklassen, adeln och pänningmännen.
Under drottning Kristinas tid fördes landet allt närmare en
katastrof: adelns makt och rikedom befästades — Axel Oxenstierna och de
övriga statsmännen togo för sig med fulla händer — medan
bondeklassen närmade sig livegenskapen. Böndernas äganderätt kringskars allt
mera. De förbjödos att utarrendera delar av sina hemman, hellre fick
jorden ligga obrukad ; de voro till och med förbjudna att göra nyodlingar!
Förpantningar, förläningar och försäljningar av kronans gods till adeln
togo ett oerhört omfång. j
Redan under Karl X Gustav drog det ihop till en generaluppgörelse
med det slösaktiga regementet. Folket ropade på reduktionen! Men
under den efter hans död följande förmyndareregimen fortgick det på
samma sätt som förut. Det var först vid Karl XI:s tillträde till makten
som det stora verket kunde påbörjas. Vid sitt genomförande av
reduktionen representerade Karl XI statsidén och det allmännas rätt gentemot
den rovgiriga adeln.
Bliven enväldig lät kungen reduktionen gå fram. De la Gardiska
ätten fråntogs Ekholmen i Uppland och Leckö, Per Brahe förlorade sitt
grevskap Visingsborg — alla s. k. greve- och friherreskap indrogos till
kronan. Och detta var endast början.
Men reduktionen behöver studeras av oss alla, därför att den har
så mycket att säga just vår egen tid. Vi behöVa nämligen en ny
reduktion likaväl som 1600-talet behövde sin. Arbetarna måste läsa Kämpes
bok. För studiecirklarna är det föreliggande arbetet oumbärligt. Det är
en källa till vetande, sådant vår tid behöver. Det pekar framåt m-ot ett
nytt Sverge, som skall komma, då folket f&r igen sin jord och sitt heliga
arv.
O. D.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
