Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vågstänk, rundtorn det hela en härlig gammal
granskog, allt i morgonens friska, bländande hvita
solljus. När de kommit öfver floden, trädde de
in i den vackra skogen, med sina hundraåriga
granar. Där inne i skogen var det så tyst och
stilla, endast suset i de höga kronorna och
forsens dån brusade mellan träden, som orgeltoner,
stämda i djupaste bas. Ekorrarna sprungo tyst
och lätt upp- och nedför stammarna. Solljuset
sipprade in mellan träden, som guld i
berga-konungens grotta; småskogen och riset voro fulla
af blänkande daggdroppar, fulla af lif. I en liten
klyfta sorlade och skvalpade en klar källa;
ormbunkar, veronica och blå skogsgeranium växte
kring den. Vid källans brädd hade någon
lämnat en liten näfverskopa med en sticka till
handtag, för kommande vandrare. Här slogo sig våra
unga hjältar ner, och Gustave François frågade
Leijonhjelm, som hvarje dag träffade kungen, hvad
Hans Majestät själf sade om alla dessa trista och
olyckliga förhållanden . . .
— Ack, ni vet, mon ami, man yppar för
hvem som helst sina olyckor och sin glädje, mais
on ne confie à personne ses humiliations. Hans
Majestät talar icke mycket om dessa saker, men man
ser att han lider af dem, och hans tankar syssla
ständigt med dem. I går sade han: en man i min
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
