Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur - Sturm und Drang - Goethes ungdomskrets - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOETHES UNGDOMS KRETS
INLEDNING
Egmont var det sista av Goethes ungdomsdramer. Väl
kan man ännu i Tasso spåra en reflex av Sturm und Drang,
men bakom detta stycke ligger en väsentligen annan världs-
åskådning. En bidragande orsak till den förändrade syn
på livet, som Goethe nu fick, var de nya förhållanden, i
vilka han vid 1770-talets mitt inträdde. På sin resa till Paris
hade hertigen av Sachsen-Weimar, Karl August, i december
1774 gjort Goethes personliga bekantskap, då han passerade
Frankfurt, sedan hade han ånyo råkat honom och därvid
inbjudit honom till Weimar. Den 7 november 1775 an-
lände Goethe till den lilla residensstaden, där han sedan
kom att stanna under återstoden av sitt långa liv. Under
den första tiden var han blott hertigens gäst, men redan i
juni 1776 blev han medlem av regeringen i furstendömet;
titeln var först legationsråd, men förbättrades 1779 till Ge-
heimer Rat med rang av minister, och såsom chef för krigs-
och finansväsendet, domänerna m. m. blev Goethe nu fak-
tiskt den styrande i duodesriket. Till fleres förvåning visade
sig skalden vara en förträfflig ämbetsman. För hans livs-
uppfattning och för hans poetiska verksamhet fingo dessa
praktiska uppgifter en genomgripande betydelse, och den
Goethe, vi hittills lärt känna, utvecklade sig i Weimar till
en helt annan man. Hans äldre umgängeskrets blev där-
emot i det hela stående på den gamla Sturm und Drang-
ståndpunkten, och vi skola därför, innan vi gå vidare,
något sysselsätta oss med denna samtida generation av för-
fattare.
Egentligen får man tidstypen och det unga släktets litte-
rära program klarare för sig, om man studerar deras skrifter,
än man får av Goethes, ty hos Goethe fäster man sig dock
framför allt vid hans egen överlägsna begåvning, och det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
