Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur - Sturm und Drang - Goethes ungdomskrets - Klinger - Leisewitz och Maler Müller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KLINGERS GENITYP 111
Lost, Shaksperes måhända svagaste lustspel, och det är detta,
som ligger bakom hela bihandlingen. Vid sidan av Wild
och Karoline hava vi paren La T’eu och Kathrin samt Blasius
och Luise, och i konversation och karaktäristik äro de tyd-
ligen formade efter figurerna i Love’s Labours Lost.
Huvudsaken — det, som var orsaken till styckets fram-
gång — var dock den nya genityp, som här och i Klingers
andra dramer kommer fram: en natur på samma gång våld-
samt passionerad och sentimentalt vek, likgiltig för liv och
död, i kamp mot samhället, mot all ordning och allt tvång
och gärna med ett dunkelt, mystiskt förflutet — en typ,
som med Byron når sin fulländning. Även Schillers ung-
domsdrama, Die Räuber, går igen till ett uppslag av Klinger,
Die Falsche Spieler. Även här hava vi två bröder, Frans
och Karl, av vilka dock Karl är boven, som förtalar den
visserligen svage, men ädelsinnade Frans. Ett tredje skåde-
spel, Die Zvillinge, var på sin tid också mycket berömt,
och vid en tävlan fick detta priset framför Leisewitz’ Julius
von Tarent. Grenom ett egendomligt sammanträffande var
ämnet ungefär detsamma, två fientliga bröder, tvillingar,
som råka i strid med varandra om förstfödsiorätten och även
äro rivaler i kärlek och av vilka den våldsamme Guelfo
sticker ned den mera veke brodern, men sedan dödas av
fadern. Stycket förefaller — såsom man sagt — att vara
skrivet såsom i en feber, med utbrott av raseri och ursinne,
och det är betecknande för tidens smak, att detta stycke
ansågs bättre än Julius av Tarent, som för vår uppfattning
står vida högre.
LEISEWITZ OCH MÄLER MÜLLER
Johan Änton Leisewitz, som var född 1752, blev 1774
upptagen i der Hainbund såsom en av de sist invalde med-
lemmarna, men lämnade redan några månader senare Gött-
ingen. Goethe lärde han personligen känna först 1780,
men i det 1776 skrivna dramat Julius von Tarent visar
han sig såsom en fullt genomförd Sturm und Drangför-
fattare, ehuru mera behärskad och mera konstnärlig än Lenz
och Klinger. Hans övriga litterära insatser äro ej betydande,
ehuru han levde ända till 1806.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
