Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur - Nyhumanismen - Inledning - Förberedelserna - Voss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VOSS’ BIOGRAFI 183
mot antiken. Redan den unge Goethe hade, i Prometheus
och andra dikter, tagit starka intryck därifrån, likaså Heinse
och allra mest Hölderlin. Men de hade icke imiterat anti-
ken, och det patos, som låg bakom deras dikter, hade varit
Sturm und Drangs.
Av annan art hade Lessings och särskilt Winckelmanns
förhållande till antiken varit. ’Winckelmann hade visser-
ligen, såsom vi minnas, utgått från Montesquieu, men han
hade kommit till ett annat resultat än engelsmännen och
Herder. Den grekiska konsten var för honom konsten över
huvud, och “den enda vägen att bliva stor, ja, om möjligt
oefterhärmlig, är att efterbilda de gamla“. Här hade man
således kommit tillbaka till renässansens och den franska
klassicitetens gamla program: att efterbilda, visserligen ej
romarne, utan grekerna. Och det var detta program, som
nu upptogs av nyhumanismen, i direkt reaktion mot det
lidelsefulla, stormande, formlösa i Sturm und Drang. Ny-
humanismen blev därför av en väsentligen annan karaktär
än förromantiken, för så vitt denna var antikiserande, och i
flera fall kom den att stå den franska klassiciteten ganska
nära.
Den, som inom diktningen kan sägas hava inlett denna
rörelse, var en av Hainbundets forna medlemmar, Voss.
VOSS
Johann Heinrich Voss föddes 1751 i Mecklenburg, där han
också växte upp, och denna hembygd skönjes ständigt i
hans diktning. Han var en äkta lågtysk natur, poesilös om
man så vill, prosaisk, men med en vaken, realistisk blick
för hela sin omgivning, en landsman till Rist och de andra
Stillebenskalderna på 1600-talet. Vid tjugoett års ålder kom
han till Göttingen, där han mottog nya intryck, först
från der Hainbund, bland vars stiftare han var. Han blev
nu en ivrig beundrare av Klopstock, från vilken han fick
svärmeriet både för antiken och för tyskheten, för en natio-
nell tysk diktning. Men i Göttingen verkade ock det då-
tida Tysklands främste klassiske filolog Christian Gottlieb
Heyne, som 1763 blivit professor där. Han var — för att
citera Hettners karaktäristik — icke någon genialisk forskare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
