- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 6. Romantiken /
246

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur - Nyhumanismen - Schiller - Schillers historiska och filosofiska studier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

246 DE ESTETISKA AVHANDLINGARNA
Men en ännu större inverkan fick han genom avhand-
lingen Ueber naive und sentimentalische Dichtung, i vilken
1700-talets båda motsatta estetiska tendenser, dess idealism
och dess realism, förenas, och där han även uppdrar gränsen
mellan antik och romantisk diktning. Schiller ställer först
det naiva i motsats till det förkonstlade. Denna naivitet
yttrar sig hos en förkonstlad människa, då hennes natur
plötsligt och oväntat bryter fram. Men naiviteten finnes ock
såsom en av ingen förkonstling hämmad natur, visserligen
egentligen blott hos barn och naturfolk, men ock hos det
äkta snillet, och kriteriet på snillet är just denna naivitet.
Lätt och utan någon ansträngning, blott av instinkt, löser
snillet de svåraste uppgifter och låter sig aldrig bindas av
regler. Det var denna naivitet, som var det stora hos forn-
tidens Hellas; “grekerna kände naturligt, vi känna det na-
turliga“. Men den finnes hos några få nyare skalder, hos
Shakspere och Goethe. I regeln äro de nyare dock av en
annan art. De naiva skalderna voro natur; de andra söka
natur. Då naturen försvann ur livet, levde den kvar i
skaldekonsten såsom ett ideal, en idé, från vilken skalden,
liksom en sjukling, vill hämta hälsa och kraft i tillvarons
kamp. Dessa nyare skalder, som fyllas av längtan efter detta
ideal och åter söka att göra det till en makt för livet, kallar
han sentimentala — namnet hade han fått från Sterne, som
därmed betecknat ett rikt tanke- och känsloliv. Dylika senti-
mentala skalder möta oss redan i antiken, i Euripides och
Vergilius, men egentligen höra de hemma inom den moderna
tiden, och själv betraktade sig Schiller såsom en dylik senti-
mental skald. Hos den naive skalden är den omedelbara
åskådningen allt, och bakom denna öppna sig inga rymder;
hos den sentimentala har känslan övervikten över åskåd-
ningen, och hans blick är riktad å ena sidan mot verklig-
heten, å den andra mot idéen. Verkligheten är gränsen,
idéen det oändliga. Den naiva skalden försvinner bakom
sitt verk, går upp i och förenas med detta, den sentimentala
är skild från den dikt, han skapat, och träder själv fram
såsom diktare. Den ene är objektiv, den andre subjektiv. Den
förres styrka ligger i begränsningen, den señares i den oänd-
lighetskänsla, som genomströmmar hans skapelse.
Skillnaden mellan naiv och sentimentalisk dikt är således
å ena sidan en skillnad mellan antiken, närmast Homeros,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Apr 1 19:08:56 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/6/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free