Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Englands litteratur - Byron och hans grupp - Mysterierna - Byrons betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 40 BYKONS SISTA DIKTEK
som från sin konservativa ståndpunkt länge förföljt honom
för hans “sataniska“ diktning. Nu hade Southey i sin egen-
skap av poeta laureatus varit skyldig att skriva en begrav-
ningsdikt över den sinnessjuke George III. Och i denna
dikt, som heter The Vision of Judgement och som kom ut
1821, hade han varit nog oförsiktig att genom det mest
servila smicker mot den stackars döde rent av inbjuda till
en parodi. Byron kunde ej motstå frestelsen, och i sin lika
nämnda dikt fullkomligt avrättade han den lagerkrönte hov-
poeten.
Under det följande året, 1822, skrev han — utom den
poetiska berättelsen The Island, som väl står högst inom sin
grupp — två dramer, vilka likväl ej beteckna något ut-
vecklingsmoment. Det ena, Werner, är blott en dramati-
sering av den novell, Kruitzner, av miss Lee, vilken så till-
talat honom under hans ungdom och vars hjältetyp, såsom
jag redan påpekat, ligger bakom de äldre poetiska berättel-
serna. Men dramat är så till vida av intresse, att det röjer
Byrons nära samband med Sturm und Drang, ty stycket
går alldeles i de tyska riddar- och rövarromanernas stil.
Även det andra dramat, The Deformed Transformed, som
aldrig fullbordades, är blott en dramatisk bearbetning av en
roman, The three Brothers of Joshua Pickersgill, och är
till hälften ett mysterium, som rör sig inom en övernatur-
lig värld, till hälften ett historiskt drama, som behandlar
“il sacco di Roma“ 1527.
Den korta återstoden av sitt liv ägnade Byron åt Don
Juan och skrev då de elva sista sångerna.
BYRONS BETYDELSE
Av sin samtid var Byron smädad som ingen, men också
beundrad som kanske ingen annan. På den närmast föl-
jande generationen har ingen inverkat så starkt som han —
visserligen icke i England, men i det övriga Europa — och
den moderna radikalismen såg i honom sin banérförare.
Efter denna tid tyckes en omvärdering hava skett. Hatet
har försvunnit, och man har kommit att betrakta honom,
både som skald och som människa, såsom en historisk före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
