Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrikes litteratur - Emigrantlitteraturen - Madame de Staëls skrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r>E l’allemagne 62 3
till en fransk publik. Entusiasmen — skriver hon — får
icke förblandas med fanatismen. Fanatismen vänder sig
exklusivt mot en viss mening; entusiasmen åter förenar sig
med den allmänna harmonien, är kärleken till det sköna,
själens elevation, tecknet, att Gud är i oss. Det är entu-
siasmen, som bildar motvikten till våra egoistiska tendenser,
inseglet på att vi äro odödliga varelser. Den verkliga entu-
siasmen kan lätt skiljas från den falska, ty den är en
melodi, så ren, att det minsta missljud förstör dess skönhet.
Det är denna entusiasm, som skapat den tyska kulturens
storhet. Genom denna ha tyskarna fått känslan för de
osynliga makterna i livet, för dem, som icke ha avseende
på vårt välbefinnande här i världen. Det är entusiasmen,
som drivit dem på spaning efter abstrakta sanningar. På
sitt tankesystem arbetar filosofen i enslighet utan tanke på
att därmed briljera, han älskar sin vetenskap för dess egen
skull, och han störes icke av de fiender, som i Frankrike
alltid lägga hämsko på alla ädla rörelser — hånet och
skämtet. Ty för dem har tysken inga anlag.
Det är också blott entusiasmen, som skänker människan
den verkliga lyckan, blott den, som kan hålla oss uppe i
tillvarons kamp. De materiella fördelarna kunna ej skänka
oss denna starka känsla av liv och lycka, under det att
entusiasmen för oss öppnar en följd av njutningskällor, som
för vardagsmänniskorna äro fördolda. Kan man väl fatta
naturen utan entusiasm? Kan man med den tala om sina
små intressen och sina ömkliga önskningar? På dylika
spörsmål ha havet och stjärnorna intet att svara. Men om
vår själ är i uppror, om den i universum söker Gud, då
tala skyarna till oss, strömmarna låta sig utfrågas, och
vinden, som sveper över heden, synes berätta för oss om
det, vi älska. Blott entusiasten kan njuta av konsten, av
musiken, av teatern, blott han kan erfara, vad kärlek är,
blott han i döden se något annat än den förintelse, som
den är för vardagsmänniskan. “O Frankrike! om entu-
siasmen en dag skulle hos dig utsläckas, om beräkningen
skulle bliva allt, om förståndet ensamt skulle lära dig förakta
farorna — vartill tjänar då din vackra himmel, din så
lysande intelligens, din så slösande rika natur? Vår kraftiga
begåvning, vår vetenskapliga överlägsenhet skulle göra oss
till världens herrar, men vi skulle ej lämna annat spår efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
