Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrikes litteratur - Högromantiken - Nodier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMARRA 701
griper detta honom så djupt, att han börjar tyna av, och
för att påskynda upplösningen förefaller det, som om han
tagit gift, på det att han icke skall stå i vägen för Eulalie
och Charles. På dödsbädden förenar han deras händer och
yttrar: “Soyez heureux, maintenant que ma misérable vie
ne peut plus y porter d’obstacle; soyez heureux, maintenant
que je vais rendre à la terre ce cœur brisé de désespoir.
Aimez-moi, du moins, et pardonnez-moi.“ Noblare kan man
ju inte vara! Men av detta ädelmod blir Eulalie så gripen,
att hon går i kloster, Charles vill göra detsamma, men på
vägen blir han sinnesrubbad, och då samtidigt Donau sväller
över sina bräddar, drunknar han eller dränker sig själv —
vilket vet man ej. Slutet har samma antiklerikala karaktär
som i Werther. Munkarna, som icke veta, om han är själv-
spilling eller ej, vägra att giva honom en kristlig begrav-
ning, och hans vän Guillaume gräver honom därför en grav
vid Donaus strand.
Denna ganska barnsliga roman, som kom ut redan 1803
och enligt Nodiers uppgift hade skrivits redan tre år förut
— således före Renés utgivningsår — vittnar om det starka
Wertherinflytandet vid denna tid, och i sitt 1840 skrivna
företal till den nya upplagan framhåller Nodier själv detta
och hyllar där “cette merveilleuse Allemagne, la dernière
patrie des poésies et des croyances de l’Occident, ce berceau
futur d’une forte société à venir“, och han berättar, att
de arbeten, som hans generation läste, voro framför allt
Werther, Götz och Die Räuber — hans nästa roman Jean
Sbogar handlar om en rövarhövding och är starkt påverkad av
de tyska rövarromanerna. Boken skrevs 1812, men trycktes
först 1818. Men 1821 utgav han en novell i en i viss
mån ny stil, som erinrar öm Hoffmanns fantastiska berät-
telser, vilka kort förut börjat utkomma. Att Nodier redan
vid denna tid känt till dem, förefaller likväl ej troligt, och
uppslaget har han här fått från Lukianos’ och Apulejus’
spökhistorier. Novellen i fråga, Smarra, framträder såsom
en mystifikation, såsom en av Nodier utgiven översättning
av ett arbete av en illyrisk författare, som dolde sig under
en pseudonym och som ännu ej tryckt det. Mystifikationen
kunde verkligen vinna tilltro, ty Nodier hade en tid varit
bibliotekarie i Illyrien. Innehållet kan ej refereras, ty det
hela består av en samling, naturligtvis ganska orediga, mar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
