Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrikes litteratur - Högromantiken - Musset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
842 BOLLA
ock idealismen i livet. Det är sant, att ett liv och en död
sådan som Rollas mycket väl, åtminstone vad de yttre dra-
gen beträffar, kan tänkas hava förekommit också under
Bossuets århundrade, men för så vitt teori och praxis hänga
samman, är en gestalt som Rolla snarare frukten av en
idealitetslös tid än av ett troende, handlingskraftigt århund-
rade.
Müsset var således icke en troende, men han ville vara
det, och hans otro, som ju vilade på mycket lös grund,
erinrar snarare om de tyska nyromantikernas hektiska reli-
giositet. Han skildrar sig såsom “un débauché“. Men
samtidigt känner han hela tomheten i ett dylikt liv och
svärmar för renhet och oskuld. Måhända trodde han själv,
att Rolla skulle verka såsom ett inlägg mot tidens moraliska
nihilism, mot dess hjärtlöshet och dess njutningslystnad.
Men i så fall bedrog han sig grundligt, ty Rolla är den
franska litteraturens kanske mest osedliga poem, farligare
än Don Juan genom sin medryckande deklamation, sin rikare
känsla och den religiös-moraliska förklädnad, som Musset,
låt vara bona fide, här givit sin världsåskådning. I La Coupe
et les Lèvres låter han Frank yttra:
Ah! malheur à celui qui laisse la débauche
Planter le premier clou sous sa mamelle gauche!
Le cœur d’un homme vierge est un vase profond:
Lorsque la première eau qu’on y verse est impure,
La mer y passerait sans laver la souillure,
Car l’abîme est immense, et la tache est au fond.
Denna tanke återkommer ofta i hans dikter. Musset hade
en gång tagit skada på sin själ, och detta förflutna brände
honom såsom en Nessusmantal. När han vill hävda mo-
ralen, njuter han i själva verket av de sensuella bilder, som
draga förbi hans fantasi. Luften i Rolla är fullkomligt
unken, blandad med dålig parfym, och Rolla är den kanske
tarvligaste i raden av Werthers många efterföljare. “De
tous les débauchés de la ville du monde le plus grand dé-
bauché était Jacques Rolla“, — så börjar den andra sången,
och sedan fortsätter den med att karakterisera hjälten. Han
hade uppfostrats till en rik arvtagare, men då fadern dog,
var arvet obetydligt. Han kunde intet, hade lärt sig att
förakta det idoga arbetet, var endast en njutningsmänniska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
