Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - III. Augsburgska bekännelsens Apologi - Sjätte artikeln. Om skriftermål och godtgörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SKRIFTERMÅL OCH GODTGÖRELSE.
213
att man icke må låta dessa få ställa trons rättfärdighet i
skuggan eller människor mena sig för dessa gärningars skull få
syndernas förlåtelse. Många af de uttalanden, som i skolorna
ifrigt framhållas, bidraga äfven till att understödja en dylik
villfarelse, såsom när de virl angifvandet af hvad godtgörelsen
(satisfaktionen) är säga, att den sker för att blidka den kränkte
Guden.
Yåra motståndare erkänna emellertid, att godtgörelserna
icke förmå verka förlåtelse af skulden, men de föregifva, att
de äro nyttiga till att friköpa från straffen, vare sig
skärseldens eller andra. De lära nämligen, att Gud viel
syndaförlåtelsen förlåter skulden, men — emedan Gud för sin
rättfärdig-hets skull måste straffa synden — förvandlar det eviga straffet
lill timligt straff. De lära vidare, att en del af detta straff
förlåtas genom nyckelämbetet, men att man från den
återstående delen måste friköpa sig genom godtgörelser. Man kan icke
heller förstå hvilken del af straffet som skulle förlåtas genom
nyckelämbetet, såvida de icke vilja säga att en del af
skärs-eldsstraffen efterskänkes, hvaraf då måste följa, att
godtgörelserna endast äro straff, genom hvilka man befrias från
skärs-clden. Dessa godtgörelser påstå de gälla- äfven om de göras
af sådana, som hafva återfallit i dödssynd, som om den kränkte
Guden kunde blidkas af dem, som lefva i dödssynder. Allt
detta är nyligen uppdiktade påfunder utan något stöd vare sig
i Bibeln eller i de gamla kyrkofädernas skrifter. Ja, icke ens
Lombardus talar på detta sätt om godtgörelserna.
Skolastiker-na säga, att i kyrkan brukades godtgörelser, men de förstodo
icke, att dessa utvärtes botöfningar voro stadgade dels för
exemplets skull och dels för att pröfva dem, som begärde att
blifva återupptagna i församlingen. De förstodo med ett ord
icke, att de endast hade betydelsen af en utvärtes tukt. Därför
hafva de vidskepligt föregifvit, att de tjänade icke blott till en
tukt inför församlingen utan till att blidka Gud. Och liksom
de annars ofta på olämpligt sätt hafva sammanblandat det
andliga och det världsliga, så hafva de gjort äfven med
afseende på dessa godtgörelser. Och dock betyga förklaringar till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
