Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - III. Augsburgska bekännelsens Apologi - Tolfte artikeln. Om mässan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAD OFFER ÄR SAMT DE OLIKA SLAGEN AF OFFER. 297
ren icke voro instiftade för att de skulle förtjäna
syndaförlåtelse inför Gud eller försoning utan blott för att hänsyfta på
det kommande enda verkliga offret, nämligen Kristi offer. Ty
äfven de heliga i gamla förbundet skulle rättfärdiggöras
genom tron grundad på löftet om den syndernas förlåtelse, som
skulle för Kristi skull gifvas, på alldeles samma sätt som de
heliga i det nya förbundet rättfärdiggöras. Alla heliga hafva
ända från världens begynnelse bort veta, att offret och
tillfyllestgörelsen för synden skulle vara den utlofvade Kristus,
såsom äfven Jesaia lär i 53: 10: När han har gifvit sitt lif
såsom ett skuldoffer o. s. v.
Då sålunda offren i det gamla förbundet icke förtjänade
försoningen annat än liknelsevis — de förtjänade nämligen
den försoningen, att syndaren icke uteslöts från gemenskapen
med Guds folk — utan hänsyftade på det tillkommande offret,
så följer häraf, att det enda verkliga offret är Kristi offer,
Iwilket är framburet för andras synder. Därför finnes i det
nya förbundet icke något annat offer för andras synder än
Kristi enda offer på korset.
Helt och hållet misstaga sig de, hvilka föregifva, att de
levitiska offren skulle hafva förtjänt syndaförlåtelse inför Gud,
och som på grund häraf vilja, att i nya förbundet utom Kristi
död några dylika offer skola frambäras för andra. Denna
falska föreställning fördunklar alldeles Kristi lidandes förtjänst
och trons rättfärdighet, vanställer både gamla och nya
testamentets lära samt insätter i Kristi ställe andra medlare och
försonare, nämligen påfvar och offerpräster, hvilka dagligen sälja
sitt offer i templen.
Om därför någon på dylikt sätt vill häfda, att det i nya
förbundet måste finnas en öfverstepräst, hvilken offrar för
synderna, så kan detta medgifvas endast i den meningen att
Kristus är denne vår öfverstepräst, något som äfven hela
Ebre-erbrefvet bestyrker. Men det vore rentaf att utom Kristus
förordna andra medlare, om vi utom Kristi död skulle söka
efter en annan tillfyllestgörelse, som skulle ske för andras
synder och försona Gud. Då vidare det nya testamentets präst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
