- Project Runeberg -  Lefnadsminnen /
82

(1870) [MARC] Author: Bernhard von Beskow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsminnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Konungen reste vanligen vid middagstiden till Haga.
Järta, som trodde planen öfvergifven, träffade samma dag,
var bestämd till öfverfallet, en bekant, grosshandlar
Östberg, hvilken yttrade: ”Klockan är 1, nu gäller det snart.”
Han hade fått del af planen genom kapten Ehrenhoff, som
åter hört den af sin systerson Lagerbjelke, hvilken de
sammansvurne utvalt till sin statsman, sedan Järta lemnat dem. Så
omtalades, öppet på gatan, anslag mot monarken, redan öfver
en månad innan det verkstäldes. Emellertid blef Järta äfven
i det hänseende sannspådd, då han benämnde företaget
”omoget”, att de öfverenskomna anstalterna ej voro träffade, icke
ens hästar anskaffade till konungens bortförande. Det enda,
som ej slog fel, var ”den bestälda måltiden”, på Beckers
värdshus, som jemväl intogs. I öfrigt var saken redan känd af
polisen, emedan (såsom Skjöldebrand sjelf antecknat) några
af de unga herrarne gifvit förtroende deraf åt sina älskarinnor,
såsom ett romantiskt äfventyr. Af Järta har jag hört, att
dåvarande polis-chefen Edelcreutz kände allt hvad de
sammansvurne förehade, men låtsade ej se något. Järta berättade
äfven, att statssekreteraren Lagerbring, som fått underrättelse
om enleveringsförslaget genom presidenten Lagerheim, som
var Järtas slägting, bedt denne att till hvad pris som helst
söka förekomma, att tillställarne gjorde sig sjelfve olycklige.

Det kan ej förundra, att några unga krigare, hvilkas
hederskänsla blifvit på det orättvisaste och grymmaste sätt
sårad, då de utan ransakning och dom beröfvats sina fanor,
svärja hämnd åt upphofsmannen och i förblindelsen låta
hänföra sig af tanklösa förslag. Svårare synes att förklara, huru en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:52:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/beskminn/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free