Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
lemnas derhän. Troligen bidrogo dessa orsaker gemensamt
dertill. Men hvad ondt var väl egentligen deri att fortsätta
en sed, som genomgått nästan alla odlingsskiften ? Grekerna
hade sina skolier och bordvisor, der dygden prisades. Brutus
talade vers vid den blomsterkrönta bägaren. Att upphöja
bordsglädjen genom en förädlande dikt, är väl ej klander
värdare, än att inskränka sig ensamt till den materiella njut
ningen. Men jag har redan afhandlat detta ämne i företalet
till Valerii skrifter, och hänvisar dit den läsare, som det kan
interessera.
Vi nämnde Bellman , och skola tillägga några ord om
hans tolkar : Hjortsberg och Raab, med hvilka Bellmans-sången
kan sägas utdöd. Då det är fråga om att åskådliggöra inbill
ningens lekar
" Ifrån menskors säten
Upp till gudars tron ”,
förslå inga sångare allena, hade de ock näktergalsstämmor.
Det är ej blott toner af en ömsom mænadisk yra, eller kär
lekens turtur-suck , eller instrumenters klang, elementernas
språk och djurens läten, som här skola härmas, men det är
snillets vakna dröm , i de mest skiftande och lefvande taflor,
som på samma gång skall återgifvas med blickar och ansigts
spel. I en Fredmans epistel förekomma stundom femton el
ler tjugu personer, som ögonblickligen skola individualiseras
till min, röst, åtbörder och later. Det är deri, som Hjorts
berg och Raab hittills äro oöfverträffade, icke ens på långt
när upphunne. Ingen af dem hade vacker röst. Raabs egde
likväl klang, men Hjortsbergs var beslöjad och icke utan ett
slags näsljud. Deremot kunde de med en förvånande natur
sanning uttrycka hjertats alla lidelser, af sorg och glädje, öm
het och harm, hopp och fruktan, sällhet och förtviflan, hvilkas
ton frambröt på samma gång som rörelserna deraf återspeglades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
