Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att bära de årliga utgifterna. Med Marguerite är det ändå
bekvämare. Hon har som genom ett underverk kommit öfver en
gammal man, ägare till tio miljoner, hvars hustru och dotter äro
döda, och hvars brorsöner själfva äro rika. Han ger henne allt
hvad hon vill ha och begär ingenting i utbyte; men hon kan inte
gärna begära mer, än sjutti tusen francs om året, och jag är viss
på, att om hon skulle öka sina anspråk, skulle han, trots sin
rikedom och sin tillgifvenhet, ge henne ett bestämdt afslag.
Alla unga män här i Paris som ha tjugu, trettitusen livres
i ränta, det vill säga, som nätt och jämt ha så mycket, att de
kunna lefva i de kretsar de besöka, veta mycket väl, när de äro
älskare till en sådan kvinna som Marguerite, att hon icke ens
skulle kunna betala sin våning och sin betjäning, med hvad de
kunde ge henne. De säga henne inte att de veta det, de låtsa
sig ingenting se, och när de tröttna gå de sin väg. Om de äro
nog fåfänga att själfva vilja bestrida alla utgifter, ruinera de
sig som galningar, ge sig sedan af till Afrika där de låta skjuta sig,
sedan de efterlämnat en skuld på hundra tusen francs i Paris.
Tror ni att älskarinnan är tacksam härför? På intet sätt. Tvärt
om, hon säger att hon offrat sin ställning för dem, och att hon
förlorat pengar under sin samvaro med dem. Ja ni finner
naturligtvis dessa detaljer förnedrande, inte sannt? men de äro i
alla fall sanna. Ni är en hygglig gosse, som jag håller hjärtligt
af; jag som i tjugo års tid lefvat bland den sortens damer, jag vet
hurudana de äro och hvad de gå för, och jag skulle icke vilja se
er taga på allvar den nyck, som en vacker flicka har för er.
»Dessutom», fortsatte Prudence, »låt oss antfiga att
Marguerite älskar er tillräckligt för att afstå från både grefven och
hertigen, under förutsättning att denne skulle komma underfund
med er förbindelse och be henne välja mellan er eller honom, så
kan det inte bestridas, att den uppoffring hon därmed skulle
göra för er, vore oerhörd. Hvilken jämförlig uppoffring skulle
ni kunna göra för henne, säg? När öfvermättnaden infunnit
sig, när ni inte längre bryr er om henne, hvad gör ni då för att
hålla henne skadeslös för den förlust hon gjort genom er?
Ingenting. Ni har skilj t henne från den värld, där hennes lycka
och hennes framtid fanns, hon har skänkt er sina bästa år och
hon är glömd. Antingen är ni då en vanlig, tarflig människa,
som slungar henne i ansiktet hennes förflutna lif och säger då,
att ni gör blott som alla de andra älskame gjort; och därigenom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
