Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oliver Twist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oliver Twist
Dibelius, som har påpekat intrigens likhet med den i Tom
Jones, som ju också handlar om två alltigenom olika halv-
bröder, anser att Oliver Twist skapat ”den engelska romanens
normalform, som prosaeposet bibehållit till den dag i dag ...
det första verk som för framtiden bragte det som litteratur-
historien längtade efter”. Det är endast riktigt såtillvida som
Oliver Twist gav uppslag till en genre, vars mest berömda
namn är Sues Les mystères de Paris med dess otaliga efter-
följare över hela Europa. (Sue har dessutom skrivit en direkt
efterbildning av Oliver Twist, Martin, l’etofant trouvé.) Hos
oss ha Blanche, Ridderstad och andra idkat denna sensations-
roman, ofta med påtagliga lån från Oliver Twist. Men genren
kom snart i vanrykte och blev föremål för parodi.
Oliver Twist har lysande partier, och redan i sin egenskap
av allvarlig roman, tillkommen så gott som samtidigt med
Pickwick-klubben, ger den en föreställning om det stora
register som Dickens förfogade över. Bovarna äro genom-
förda teaterbovar men som sådana utmärkta. Särskilt den
vildsinte banditen Bill Sikes med sin mordiska vokabulär och
sin vilda blodtörst är en mycket effektfull gestalt liksom också
Fagin, bandets impressario. Skildringen av hur Bill Sikes
i slutet av romanen mördar sin älskarinna Nancy och sedan
jagas av samvetskval efter mordet är mästerligt gjord och
förebådar Dostojevskijs Raskolnikov.
Tyvärr skulle denna mordscen komma att spela en tragisk
roll i Dickens’ liv. Under sina sista år, då han reste runt
i England och Amerika som professionell uppläsare och
skördade oerhörda inkomster, fick han den tanken att den
skulle göra sig mycket bra. Trots varningar av Forster, som
ogillade företaget både av hänsyn till Dickens’ hälsa och av
konstnärliga skäl, upptog han den i sitt program. Det blev
en storartad succé och Dickens berättar i brev att ett dussin
77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
