Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikaresan och Martin Chuzzlewit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Amerikaresan och Martin Chuzzlewit
hur hans hår, hans ögonbryn, hela hans gestalt, hans oljiga
väsen, hans enkla svarta dräkt, hans glasögon, hur allt ropar
med hög röst: Detta är den moraliske Pecksniff. Det finns
intet tillfälle, då han inte med sin lena stämma talar moral.
När han är drucken, heter det: ”Låt oss vara moraliska, låt
oss betrakta tillvaron.” Varje andedrag av honom stinker av
hyckleri, affekterad själsfrid, moraliska avsikter, falsk ädel-
het och gudfruktighet. Inga slag, inga avslöjanden kunna
få honom ut ur denna ödmjukt hycklande attityd. Molières
Tartuffe tar av masken, då han tror att ingen ser honom,
men Pecksniff hycklar till och med i enrum, hycklar i sina
egna känslor.
Dickens’ mening med Pecksniff var att göra honom demo-
nisk. Men han har knappast lyckats med det. Pecksniff skräm-
mer barn, men äldre skratta åt honom. Däri ligger i själva
verket det underbara. Utan ett grand av humor, utan ett uns
av mänsklighet och utan att någonsin komma i någon riktigt
löjlig situation är denna figur av oemotståndligt komisk
verkan. Liksom alla Dickens’ komiska figurer får Pecksniff
mänskligt liv, blir en människa och på samma gång en
typ. Då man lärt känna honom, finns det vissa människor
som man aldrig kan möta, vissa tonfall som man aldrig kan
höra utan att se Pecksniff för sig. Allt i denna karaktärsteck-
ning är orimligt; hans roll i romanens intrig är absurd och
vittnar om en stupiditet, som skulle gjort det omöjligt för
honom att timra ihop den enklaste nödlögn. Men figuren
imponerar, roar och hänför, just därför att Dickens satt allt
på sin spets. Det är kanske inte en av Dickens’ allra yppersta
karaktärer men ett av hans största konststycken som karak-
tärstecknare.
Samtidigt med att Dickens skapade denna figur med Molières
teknik, åstadkom han en annan med sin gamla Shakespeare-
122
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
