Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lilla Dorrit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lilla Dorrit
och okonstlad, hade satt sig i sinnet att också nu vara bort-
skämd och okonstlad. Det var dödsstöten.”
Sedermera återkommer Flora under hela romanen, kastar
blickar, fnissar, koketterar och bedövar den stackars Clennam
med sitt meningslösa pjoller. Hon är en lustigt tecknad figur,
men Dickens har inte haft självironi nog att låta Arthur
Clennam få något av sin egen löjliga roll i verklighetsför-
loppet.
Arthur Clennam är bokens hjälte, men det är betecknande
att både han och titelpersonen Amy Dorrit, som till sist gifta
sig med varandra, äro dess mest ointressanta gestalter. Arthur
Clennam är i likhet med författaren fyrtio år gammal men
i övrigt på komet lik den ädle och renhjärtade unge mannen
i Dickens’ romaner, kanske en smula allvarligare till sinne-
laget. Lilla Dorrit, som fått ge boken sitt namn, är en ny upp-
laga av den änglalika unga flickan, som ständigt uppoffrar
sig för andra, i första hand för sin i Marshalsea bysatte
far. I senare delen av romanen blir Arthur Clennam också
ruinerad och kommer in i Marshalsea. Detta bysättningshäkte,
där Dickens’ far och familj bott under hans barndom, blir
centrum i romanen och ger den dess vemodiga karaktär.
William Dorrit, kallad Marshalseas konung, är ett nytt
porträtt av Dickens’ far, men icke någon replik av Micawber.
Dickens har här mera närgånget och realistiskt avporträtterat
sin far sådan han verkligen var. David Copperfield var skriven
medan fadern ännu levde, och han är där tecknad med en
humor, som gör honom sympatisk. Nu efter faderns död ger
Dickens mer uttryck åt sin bitterhet över hans egoism.
En stor del av boken är en skildring av hur bysättnings-
häktet förnedrar dem som ha blivit vana vid det, ja, kommer
dem att känna en viss stolthet över den hedersplats de inta
bland sina olycksbroder. Men samhällssatiren sträcker sig
194
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
