Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fantasi, sig in på den fria, ögonblickliga uppfinningens
oinskränkta område. Den improviserade komedin,
inrättad efter italienarnes mönster, var ju icke så svår.
Velthen begagnade Gherardis »Theatre italien» till
scenerier; farsens innehåll, intrigen och dess ledning
meddelades framställarne; man öfverenskom på hvilket sätt
de afgörande momenten i handlingen skulle förberedas
och framträda, och när detta var gjordt, öfverlemnade
sig hvar och en åt sin uppfinningsförmåga, hvilken på
repetitionerna vann öfning och utbildning. Ty
improvisationen uteslöt icke på minsta vis repetitionerna;
tvärtom blefvo vid dem dialogens alla vändningar
försökta, så att man vid uppförandet helt obesväradt kunde
röra sig inom situationernas bestämda områden.
Fördelen med detta slags skådespel var den, att
framställarne däraf tvungos att lösgöra sig från det sökta
teaterspråket och tillegna sig ett obundnare och
naturligare uttryckssätt; farorna därvid åter, att skådespelarne,
när uppfinningsförmågan väl blifvit satt i rörelse, i hettan
af täflingen formligen glömde sig, så att de voro
omöjliga att få ut från scenen. Man måste därför införa
varningstecken mot dylika utsväfningar, och merändels
var det genom ett smackande med tungan som
komediant-mästaren eller hans ställföreträdare påminde de sig
för-ifrande täflarne att afträda från scenen.
Uppenbart svårare än i farsen var det att
framställa improvisationen i de allvarliga styckena, hvilka
kajlades »Hufvudaktioner» emedan de utgjorde den
huf-vudsakligaste delen af teaterföreställningarna. Dessa
förutsatte en mera poetisk uppfinningsförmåga hos
framställarne, och det är ett säkert bevis på det Velthenska
sällskapets genialitet, att dess företag icke kantrade redan
i begynnelsen.
På talets uttryck måste den improviserade tragedin
tyvärr inverka på motsatt sätt emot i farsen, ty medan
man i denna närmade sig det naturliga samtalsspråket,
måste i Hufvudaktionen nödvändigt modeförfattarnes
barocka patos och deras sliskiga svulst efterapas, ja till
och med öfverdrifvas. Att Velthen hyste det största
förtroende för den extemporerade dialogen, framgår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
