Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ombytta nummer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
OMBYTTA NUMMER.
Sims följde henne med förtjusning, tog ner en
stånka åt henne och betraktade henne ömt, medan
hon tappade ölet. Alla fruntimmer tycka om
tapperhet, men då miss Gunnill melankoliskt betraktade
Sims’s lilla spensliga figur, kunde hon ej låta bli att
önska, att Drill ägt litet af hans mod.
Hon hade nyss slutat sitt göromål, då ett
fruktansvärdt dunsande ljud hördes från salen och tallrikarna
på hyllan voro nära att ramla ner.
»Hvad är det?» utropade hon.
De sprungo in i salen och stannade häpna i
dörren, då de sågo herr Gunnill med händerna i
sidan göra luftsprång som en akrobat, medan herr
Drill satt i en länstol och uppmuntrade honom. Herr
Gunnill smålog bredt, då han mötte deras förvånade
blickar, och efter ett sista hopp sparkade han fram
någonting på golfvet och sjönk flämtande ned på
en stol.
Plötsligt gick det upp ett ljus för Sims, han
uppgaf ett rop af ovilja, böjde sig ned under bordet
och tog upp något, som en gång hade varit en
polis-kask. Sedan ryckte han ut en delvis uppbränd
bat-tong ur spiseln och stod där blek och darrande inför
den förvånade Gunnill.
»Hvad står på?» frågade den senare.
»Ni ... ni har förstört dem», flämtade Sims.
»Än sedan?» sade Gunnill och stirrade på honom.
»Jag ämnade ... ta dem med mig», stammade
Sims.
»Nåja, nu bli de lättare att bära», sade Drill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
