Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kungliga Svenska Aeroklubben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
officiella klubben som sin egen hemvist och sin egen
framåt-drivande organisation.
Kungl. Svenska Aeroklubben kunde fira sitt
trettioårs-jubileum med viss yttre ståt och genomförde i samarbete
med Ingeniörsvetenskapsakademien — närmast med dess
flygtekniska kommitté, som bildats 1924 — lyckosamt den
Internationella Luftfartsutställningen i maj 1931, tack vare
en skickligt och samvetsgrant arbetande
organisationskommitté, men det kan icke förnekas, att brist på
initiativkraft gjorde sig alltmer märkbar under dessa år. Många
omständigheter kunna anföras såsom skäl till att klubben
råkade in i en nedgångsperiod. Yttre förhållanden spelade
in. Den svåra kristiden återverkade på klubbens ekonomi
och drog med sig en viss anda av håglöshet och rädsla
för att taga itu med uppgifter, som kunde medföra
kostnader. Bland de militära elementen inom klubben kände
många misströstan inför utvecklingen och ställde inte stora
förväntningar på, att klubben skulle vara i stånd att
åstadkomma någon väckelse och lära svenska folket förstå
flygets stora betydelse. De få privatflygarna, som under de
dåliga tiderna hade möjligheter att ägna sig åt sitt
flygintresse, voro spridda i landet och kunde inte mycket
bidraga till att ge klubben styrka och stimulera dess
handlingslust. Från statsmakternas sida röntes ringa förståelse.
Den enda gren av flygningen, som under dessa år befann
sig i oavlåtligt framåtskridande här i landet var
trafikflyget, och dettas främjande hade Svenska
Luftfartsförbundet främst tagit på sitt program. I detta förbund hade
överste Gabriel Hedengren efterträtt kapten Wasell såsom
generalsekreterare, och där arbetades med stor energi och
även med betydligt större ekonomiska resurser.
Redan när Svenska Luftfartsförbundet bildades 1927,
var det ett tecken på, att uppgifter förelågo, som krävde
större handlingskraft och i viss mån även en annan och
effektivare organisation än KSAK förfogade över, men
det deklarerades också tydligt, att de båda
sammanslutningarna skulle arbeta jämsides i gott samförstånd. Hur
god avsikten än må ha varit, så blev resultatet att
Aeroklubben alltmer kom i skuggan, och när 1933 en uppgörelse
träffades om ett intimare samarbete mellan
Luftfartsförbundet och Aeroklubben, varvid förbundet dels skulle ge
klubben viss ekonomisk hjälp och dels minska dess
omkostnader genom att ställa sitt generalsekretariat och lokal till
förfogande, så föranledde det ett förhastat rykte om att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
