Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alla ålderdomliga, ögat förvirrande sirater. För
mången torde denna bild däraf förefalla sällsam och helt
annorlunda än den, som man föreställt sig.
Folksuveräniteten, som efter århundradens kamp efterträdde
furstesuveräniteten, har förbytts till ett faktiskt
kabinettsenvälde. Det senare är det mest karakteristiska
draget uti denna typ af parlamentarism, men också
det, som synes mest gåtfullt. Man frågar sig
ovillkorligen: huru har det kunnat ske, att parlamentets
makt så fullständigt öfvergått på kabinettet? Hvarför
har ej parlamentet i egen hand behållit den makt,
som det tillkämpat sig från konungadömet? Svaret
på dessa frågor är till en del att söka uti de två
senaste århundradenas hela historia och särskildt uti
den ofvan nämnda bestämmelsen af 1706 rörande
money bills, men därjämte och kanske allra mest uti
en rent teknisk sak — utskottsväsendets ringa
utveckling uti Englands parlament. Endast för
petitioner och private bills finnas fast ordnade utskott
och äfven de af sen datum (1833 o. följ. år). De
standing committees (för lagfrågor och näringarne),
som 1882 inrättades, kunna härvid ej tagas med i
räkningen. För öfrigt har utskottsinrättningen sedan
gammalt utgjorts af hela huset (Committee of the
whole House), där ministrarne och deras
ställföreträdare äro närvarande och leda debatten. I följd däraf
har intet utskottsvälde öfver ministrarne kunnat
uppstå, men framför allt har parlamentet varit ur stånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
