Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
Det var dock denne son, som den gamle kung Gösta mest älskade af sina barn
och det var till honom, som den store fadern på sin dödsbädd gaf följande devis:
”En gång säga och dervid blifva, är bättre än hundrade gånger tala,"
Liksom konung Johan var en lärd man, hade han äfven sinne för musik och
byggnadskonst och han vinnläde sig mycket om att försköna redan förut befintliga bygg-
nader i sitt rike, samt att uppbygga präktiga, nya sådana.
Sålunda uppbyggdes under hans regering Borgholms slott, erkebiskopspalatset på
Arnö, samt Riddarholmens och Klara kyrkor i Stockholm, hvarjemte grunden lades till
Jakobs och Maria kyrkor i Stockholm och Upsala slott sattes i stånd. Till minne af
Stockholms blodbad byggdes det så kallade Sturekapellet på Södermalm på samma plats,
der de dödade herrarnes kroppar brändes *). En praktfull altartafla bekostade konungen
i Linköpings domkyrka. På konungens befallning lät hertig Carl flytta Sten Sture den
äldres qvarlefvor från Kernbo kloster till Strengnäs domkyrka, hvarest konungen bekostade
en värdig minnesvård åt den förtjente riksföreståndaren. I den nya Riddarholmskyrkan
lät konungen uppresa dyrbara minnesvårdar öfver Magnus Ladulås och Carl VIII Knutson
samt i Vadstena öfver drottningarne Filippa och Katarina Ormsdotter o. s. v.
Musik skulle alltid vid konungens måltider utföras och de vackra katolska messorna
tilltalade mycket hans skönhetsälskande sinne.
Af hvad, som är anfördt synes, att konung Johan var en ovanlig beskyddare af
de sköna och bildande konsterna. Men det ständiga byggandet och konungens lysande hof-
hållning medtogo folkets ekonomiska krafter, hvarjemte konungens ständiga ombyte af
religion och hans ovänskap med sin broder Carl tillika med hans medfödda och under
årens lopp ständigt tillväxande misstänksamhet gjorde folket avogt stämdt emot honom.
’Omgifven eder med duglige män och af en ren lefnad; man tror om eder, hvad
man vet om dessa!” förmanade kung Gösta sina söner.
Konungarne Erik och Johan hörsammade icke denna faderliga förmaning, utan
valde dåliga och lastbara rådgifvare, hvilkas laster växte konungarne öfver hufvudet och
begrofvo dem uti drägg och afskum. Till den grad voro kung Göstas båda äldsta söner
olika sin store fader.
År 1566, således underj föräldrarnes fångenskap på Gripsholm, födde Katarina
Jagellonica en son, hvilken i dopet fick namnet Sigismund, denne son blef år 1571 den
25 Januari af ständerna hyllad såsom arftagare af den svenska tronen.
I Mörkö socken i Södermanlands län höjer sig på en liten trekantig holme i en
djup vik af Östersjön en nittio fots hög klippa, hvarifrån man har en vidsträckt och stor-
artad utsigt öfver böljorna och skären.
Denna holme var i forna tider ett ständigt tillhåll för vikingar, hvilka derifrån
gjorde sina vilda härnadståg ut åt kusterna. Djupa hvalf och grottor i klippan finnas
och utvisa, hvarest de djerfve sjökonungarne hade sina boningar och sina förvaringsrum
för fångar och skatter.
*) Der nu Katarina kyrka står.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
