Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
446
Otaliga vaxljus spredo sitt sken uti salarne och gemaken uti Stockholms slott,
hvarest stor fest firades.
Ungdomen, med drottningen i spetsen, trådde dans efter musik af de kunglige
trumpetarne, af hvilka den förnämste var Per Eenehufvud.
Denne trumpetare var i hertig Carls sold och rapporterade till hertigen allt, hvad
som företogs vid konungens hof.
Musiken var för ett ögonblick tyst och de varma damerna flägtade svalka med
de stora solfjädrarne, samt språkade dels med hvarandra, dels med de artige kavaljererna.
"Måtte ers majestät länge få förnöja sig och sina trogna med ett sådant gladt Uf,
som detta!" utropade fru Malin’Stenbock till drottning Gunnilla.
"Det gläder såväl mig, som min gemål, att våra kära vänner omkring oss finna
glädje och munterhet i vårt lif, samt inte tröttna på att vara kring oss och förljufva vår
tillvaro,"
"Det måtte vara ohyggligt dystert hos hertiginnan Kristina," inföll jungfru
Anna Posse.
"Der lär man inte få draga på munnen," sade en annan hofdam.
"Mycket mindre dansa,” tillade en tredje.
"Det sägs, att hertiginnan lär mäta ut tråden med aln åt sina hofdamer,” sade
jungfru Posse.
"Och räkna knappnålarne," fortsatte fru Malin Stenbock.
"Föga passande för en hertiginna,” sade drottningen och dermed slöts samtalet i
detta ämne.
Per Eenehufvud hade stått lutad emot räcket på musikläktaren, samt lyssnat till
detta samtal, hvilket han tecknade sig till minnes för att ordagrant kunna framföra det
till hertigen.
Nu uppslogs ett par af dörrarne till danssalen och konungen, stödd på riksrådet
Göran Posses arm, trädde in
Alla nego och bugade sig djupt för den gamle bräcklige monarken, till hvilken
drottningen skyndade fram, uuder det att Liljesparre och Horn sköto fram en beqväm
stol, bland hvars mjuka dynor konungen sjönk ned.
"Hur kärt, att finna, att ers majestät, min höge gemål, finner sig så frisk, att
ers majestät kan deltaga i våra nöjen, som vi med ers majestäts tillåtelse njuta.”
”Det är bra, min gemål," svarade konungen nickande.
”Vill ers majestät se en dans, eller en lek?” frågade drottningen,
"Nej, min Gunilla,” svarade konungen. ”Jag fruktar, att mitt hufvud inte skulle
tåla vid att se en hvirflande polska. Låt mig istället få höra litet musik. Ett solo på
viola di Gambo, som alltid varit mitt älsklingsinstrument och så en sång af ditt under-
barn, min Gunilla."
"Ers majestäts önskan skall blifva uppfyld,” svarade drottningen och lät tillsäga,
att ett stycke skulle föredragas på viola di Gambo.
Viola di Gambo är ett slags viol med sex strängar.
Konungen tycktes njuta med särdeles stort nöje af det väl utförda solot, men
först när detta var slut och på drottningens befallning sångerskan Cordula fördes fram
med sin luta, lifvades konungens drag rigtigt. Han beundrade denna flicka, hvilken var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
